Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk-svensk ordbok - C - chiosare ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ring ; fläck; far le chiose, tyda illa någons
handlingar 1. ord.
chiosáre va., utlägga, tolka, förklara;
kritisera, anmärka,
chiosatóre sm., uttolkare, utläggare ; tadla-
re, anmärkare.
Chiósco sm., kiosk.
chióstra sf., inhägnad plats; ensligt ställe,
dalklyfta, skog.
chióstro sm., kloster; betäckt galleri i
kloster.
chiótto a., stilla, tyst. — adv., tyst, i
tysthet ; star — —, ej säga ett enda ord.
Chiováre va., spika, nagla fast, ihop; söm-
sticka [en häst]; & (artill.) förnagla.
chiovatura sf., (om hästar:) fotskada af
sömstickning; & [kanoners] förnagling.
chìÓVO sm., spik; — di garofano,
kryddnejlika.
Ghiózzo sm., sandkrypare, simpa (fisk),
chirágra sf., (läk.) gikt i händerna,
chiragróso a., som har gikt i händerna,
chirografário sm. (a.), (jur.) borgenär, som
blott har revers af sin gäldenär.
Chirógrafo sm., (jur.) egenhändig
namnunderskrift, originalskrift,
chirománte sm., en som spár i händerna,
chiromanzia sf., konsten att spá i händerna,
chirurgia sf., kirurgi.
chirurgicaménte adv., efter kirurgiens
regler.
chirùrgico a., kirurgisk.
chirúrgo sm., kirurg.
Chisciotte sm.: don —. Don Quixote.
Chissá intetj., hvem vet? kanske 1
chissisía pr., hvem det än må vara.
Chitánza se guitanza.
chitárra sf., gitarr.
chitarrino sm., liten gitarr ; rompere il — 1.
i chitarroni ad uno, p tråka ut ngn.
chitarrista sm., gitarrspelare,
chiù sm., [horn]uggla; ugglans skri.
chiucchiurláia sf., stoj, oväsen, larm, oljud;
(fig.) osammanhängande prat.
chiudènda sf., inhägnad, staket, gärdesgård,
häck; afplankning, skiljevägg,
ohiödere I. va., stänga, låsa, skjuta igen 1.
till ; [ti[l]sluta ; instänga, inspärra ; stänga
vägen för; inhägna, omgärda; afsluta [-[räkenskaper];-] {+[rä-
kenskaper];+} uppgöra, -sätta [kontrakt]; —
la bocca ad uno, (fig.) [ned]tysta ngn, tysta
mun på ngn ; — alcuno fra quattro mura,
inspärra ngn ; — un’apertura, tilltäppa en
öppning ; — una lettera, afsluta ett bref ;
försegla ett bref 1. lägga det i kuvert ; — gli
occhi, tillsluta ögonen, insomna ; dö. — II.
vn., gå ihop, igen, sluta till. i^si, stängas,
stänga sig inne; gå ihop, läkas; — fra
quattro mura, stänga in sig, ej gå ut.
Chiónque pr., hvar och en som ; hvem helst,
chiúrio sm., (zool.) vindspole; fågelfänge,
-fångst, jakt med lockfågel (uggla) ; (fig.)
enfaldig människa, dummerjöns.
Chiùsa sf., stängsel, inhägnad, häck; hage,
inhägnad plats ; fördämning ; sluss ; slut ;
afslutning, slutsats, -mening, -vers, -rim ;
mettere in —, instänga [fåglar] i bur under
0 äderfällningen.
ohiusino sm., lock; ugnslucka; sakristia.
•hiüto I. pp. (a.), stängd &c. se chiuderei
ftaliens/t’SvensÀ ordbok.
instängd; (fig.) sluten; notte chiusa,
kolmörker; a porte chiuse, inom (för) lyckta
dörrar; in campo —, på envigesplats. — II.
adv., förtäckt, i hemlighet. — III. sm.,
inhägnad, instängd plats,
chiusùra sf., tillslutande, stängning; slut.
afslutande, -slutning [på diskussion] ; [en
församlings] upplösning ; likvidering ;
chiedere la —, begära proposition.
Cl I. adv., hit, här; härifrån; c’i. det finns.
—• II. pr., oss, åt oss; Dio — vede. Gud
ser oss.
Ciá, Cia sm., te.
Ciába se ciabattino.
Ciaháre va. o. vn., prata, pladdra, skvallra.
Ciabátta sf., gammal, utsliten sko, hasa; (i
pl.) affall, skräp, lapprisak, strunt.
Ciabattáio sm., en som handlar med gamla
skor skoflickare,
ciabattino sm., skoflickare; (fig.) klåpare.
Ciabattóne sm., fuskare, kiåpare.
ciácche interj.. plaskl plums ! knack!
ciaccherfno, ciácchero sm., liten gris ; galg-
fågel, odåga.
ciacciáre vn., fjäska, vara beställsam.
Claccfno sm., person, som blandar sig i
saker, som ej angå honom.
Ciácco sm., svin; (fig.) storätáre; snyltgäst,
ciaccóna sf., [ett slags] dans (chaconne).
Ciáida sf., våffla, gorå.
cialdonáio sm., en som försäljer våfflor o. d.
Cialdóne sm., gorå, tunnrå.
cialtróna sf., dålig kvinna, liderligt stycke,
cialtróne sm., skälm.
Cialtroneria sf., bedrägeri, skälmstycke.
Ciambèlla sf., kringla; läderkudde [att sitta
på]; fallvalk [för barn],
ciambelláio sm., finbagare,
ciambeiláno se ciamberlano.
ciambellótto sm., (hand.) kamlott.
ciamberláno sm., kammarherre.
Ciamboláre vn., prata, pladdra, sladdra.
ciambolóne sm., pratmakare, pladdráre.
ciampanélle (dare in), göra dumheter;
svi[r]ra, göra pojkstreck,
ciampicáre vn., snafva, snubbla, stappla.
Ciána sf., (flor.) gatslinka, kvinna ur pöbeln;
månglerska.
cianáta sf., ful handling; fult tal.
Cianáto sm., (kem.) cyansyradt salt.
ciancelláre se abbadia.
ciancerélla sf., litet skämt; strunt, lappri,
ciánca sf., f ben.
oiånoia Sf, skämt ; strunt, lappri ; (i //.)
tokprat, sladder, dumheter; ciancie e niente
altro! bara prat!
0ianciafrù8c0ia sf., (i pl.) småsaker,
skräpsaker, lappri, strunt,
cianciáre vn., prata; pladdra, sladdra;
skämta, gyckla.
cianciatóre sm., cianciatrioe sf,
pratmakare, -erska.
ciancicáre vn., stamma,
cianciére, ciancióne sm., skämtáre;
stor-pratáre.
cianoiugliáre vn., tala rotvalska; tala oredigt,
cianciuglióne sm., en som talar rotvalska.
Ciáneo a., kornblå.
Cianfruságlia sf., skräp; grannlåt; småsa.
ker, lappri.
f
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
