Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk-svensk ordbok - A - agrezza ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
agrézza sf., syra, syrlighet skärpa ; sur smak,
agricolo a., Åkerbruks-,
agricoltóre sm., landtbrukare,
agricoltura sf., Jordbruk,
agrifóglio sm., (bot.) kristtora.
agrimensóre sm., landtmätáre,
agrimensura sf., landtmäteri,
agrimónia sf., (bot.) åkermönja.
agriótta sf., morell (körsbär),
ágro a.. sur, syrlig; skarp, bitter ; bitande.
— sm., syra, surhet ; syrlighet, sur smak;
(ibi.) område, territorium,
agrodólce a., sötsur.
agronomia sf., jordbrukslära.
agronómico a., agronomisk.
agrónomo sm., agronom,
agróme sm., (mest i pl.) syrliga frukter
(citroner, apelsiner o. d.); (fig.) skärpa,
agùcchia sf., nål ; strumpsticka.
agucchiáre va., sy; sticka,
agóglia sf., nål, spets; tornspira; obelisk ;
magnetnål; örn (i fana),
agugliúne sm., tagg, pigg; spetsig staf;
packnål, madrassnål.
aguzzaménto se acutamente.
aguzzaménto sm., hvässning ; skärpande,
aguzzare va., hvässa, spetsa ; slipa ; (fig.)
skärpa, reta.
aguzzáta sf., se aguzzamento.
aguzzatóre sm., slipare.
aguzzatura sf., hvässning ; hvasshet.
aguzzino sm., uppsyningsman öfver galerslaf-
var ; poliskarl ; fångvaktáre ; (fig.) tyrann,
agózzo se abbadia.
ahimè! interj., ack i tyvärr!
áia sf., loge, tröskplats ; guvernant.
Áia (La) sf., (geogr.) Haag.
Aiáccio sf., (geogr.) Aiacciø.
Aláce sm., (np.) Ajax.
aiáta sf., trösklag.
alm è se ahimè.
áio sm., guvernör, läráre,
airóne sm., häger,
afta sf., se aiuto.
aitánte a., kraftig, duglig, rask; tapper,
aitáre se aiutáre.
aiuóla sf., fåra i åker; rabatt, list i
trädgårdar, blomstersäng,
aiuólo sm., [fågel]nät.
aiutaniónto sm., hjälp, bistånd,
aiutante a., stark. kraftig. — sm., hjälpare,
biträde ; adjutant ; — maggiore,
regements-adjutant; bataljonsläkare,
aiutáre va., hjälpa, bistå, understödja, ~si,
hjälpa sig själf ; uppbjuda alla sina krafter;
betjäna sig af.
alutativo a., hjälp-,
aiutatóre sm., hjälpare; biträde,
aiutévoie a., behjälplig, hjälpsam,
aiúto sm., hjälp, bistånd ; hjälpare ; (i pl.)
hjälptrupper ; — i J, hjälp 1
aizzaménto sm., retelse, eggelse ;
uppviglande.
bizzáre va., [upp]egga, reta; hetsa ; intala,
uppmana ; sporra, ~si, bli ond.
aizzatóre sm., anstiftáre.
ála sf., vinge ; flygel,
alabárda sf., hillebard,
alabardière sm., hillebardier.
alabastrino a., alabaster, alabaster-.
aiabástro sm., alabaster,
alfiere a., saabb, rask ; kvick ; verksam,
alaoreménto adv., raskt; verksamt; med
ifver.
alaoritá sf., raskhet, skyndsamhet ; ifver ; verk-
samhet,
alággio sm., £ halnlng.
alamánna sf., ett slags vindrutor,
aiamáro sm., ett slags utsydt knapphål.
Åland sf., (geogr.) Åland,
aláno sm., bulldogg, engelsk dogg.
aláre sm., spisel-, järngaller. — va., bala
[an]; gifva, förläna vingar åt.
alário a., som tillhör flygeln, fiygek
aláta sf., vingslag,
aiáto a., bevingad.
Alátri sf., (geogr.) stad i Italien,
álba sf., morgonrodnad; gryning,
albagia sf., högmod, egenkärlek.
albagióso a., stolt, dryg, inbilsk, egenkär,
albanélla sf., lärkfalk.
Albania sf., (geogr.) Albanien.
Albáno sf., (geogr.) stad i Italien,
álbatra, albatrélla sf., frukten af
smultronträdet
álbatro sm., (bot) smnltronträd; (zool.)
albatross, stormfågel,
albèdine sf., hvithet
albeggiaménto sm., daggryning,
albeggiáre vn., gå i hvitt; gry, dagas; alt~,
i dag[gry]ningen.
alberáre va., plantera med träd ; & resa ma»
ter på ; hissa fanor, flaggor etc.
alberatura sf., ⚓ resning, rigg; mastlängd.
alborèlla sf., asp.
alberéllo sm., småträd ; asp; liten burk.
alberése sm., kalksten.
alberéto sm., trädplantering.
aiberétto sm., litet träd.
aibergáre va., [in]hysa, härbergera. — vn»
bo, vistas; ligga kvar öfver natten,
albergatóre sm., värdshusvärd,
albergatrice sf., värdshusvärdinna,
albèrgo sm., hotell ; värdshus ; bostad, kvar*
ter.
alberino sm., småträd ; (min.) deiitrit
(sten-art).
álbero sm., träd; poppel; £ mast; 0 axel-,
hjulstock, spindel ; — maestro, stormast ;
di trinchetto, fockmast.
Albérto sm., (np.) Albert,
albicánte, albíccio a., hvitaktiga
aibicóoca sf., aprikos,
albicócco sm., aprikosträd.
Albigési sm. pl., (hist.) Albigenser.
albinággio, albináto sm., [ratt ti[l] dana arf.
albino sm., (läk.) albin[os]. — a., hvitakrig.
Albióne sm., (greogr.) Albion,
álbis (doménica in), söndagen efter påsk.
álbo a., hvit. — sm., album ; register, lista
[på advokater, notarier m. m.].
albóre sm., hvithet, skimmer ; morgonrodnad
albùgine sf., hvit fläck på hornhinnan i ögat;
(äfv.) själfva hornhinnan,
albugfneo, albuginóso a., bildad af hvittråcb-
ämne ; hvitaktig.
álbum sm., album,
albume sm., ägghvita,
albómina, albumina sf., (kem.) ägghvitans»,
albuminóso a., aggávitásotlg. -aktig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
