Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Blev du sårad?» frågade Greta ängsligt.
»Nej», sade Torvald. »Men de sköto hål på en
hatt som kostat två tusen.»
Åter ljöd ett skott. Detta träffade Armand
Dumesnils häst. Det var blott ett skrubbsår i halsen,
men det var nog för att försätta djuret i en vild,
skenande galopp. Torvalds häst dröjde icke att
följa sin kamrats exempel.
Det gick framåt med en ursinnig fart. Och nu
märktes det riktigt, huru säkra på foten de voro,
dessa i bergen uppfödda hästar, de snubblade icke
en enda gång, trots den ojämna terrängen.
Men att hålla sig kvar i sadeln var ingen lätt
sak. Det var en lycka att de alla fyra voro ganska
vana ryttare.
Inom några minuter lyckades likväl både
Torvald och fransmannen att genom lugnande tillrop
få sina hästar in i ett stillsammare trav.
»Det var ju en förträfflig hjälp de gåvo oss,
våra herrar rövare», utbrast fransmannen glättigt.
»Aldrig skulle vi vågat själva sätta an en sådan
fart i denna terräng. Men tack vare dessa
upppiggande kulor torde vi nu befinna oss i säkerhet
för våra förföljare.»
»Ja», sade Torvald. »Nu kunna de näppeligen
hinna upp oss. Härefter är marken ingenstädes
så svår att vi ej böra kunna uppehålla avståndet
emellan oss och våra förföljare.»
Och i det han kände sig genombrusad av den
plötsliga glättighet, vilken griper en modig natur
som nyss besegrat en fara, sade han muntert till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
