Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Modernismen i Islam och dess korantolkning. I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
191
religiösa tankevärld. Av gammalt har det brukat
gå de enstaka puristiska ivrare, som motsatte sig
dessa med monoteismen oförenliga utväxter, mycket
illa. Till de talrika exemplen från äldre tidᶜᶜ skulle
kunna läggas följande nyligen timade episod. Den
fromme azharschejken Muhammed Radī al-Kabīr
(Ẹ 1901), som under ett halvt århundrade verkat
som en ansedd lärare vid den berömda moskén,
yttrade för ungefär 25 år sedan i en av sina
föreläsningar sitt ogillande av de religiösa bruk, som
folket plägade utöva vid helgonens gravar. Den
fromme mannen beskylldes då för wahhabism och
avsattes som kättare från sitt läroämbete. Senare
erhöll han som en upprättelse befattningen som
muftī för dīwān al-awqāf (styrelsen för fromma
stiftelser); men vid den pelare i moskén, där han ett
halvt århundrade suttit och undervisat, fick han —
som ju givit uttryck åt en så heterodox uppfattning
— icke vidare taga plats.ᶜ
ön liknande erfarenhet fick även Manars redaktör
själv göra. Ännu mera öppet än sin mästare
Muhammed ᶜAbduh vände han sig med sina häftigaste
angrepp mot denna för den ursprungliga islam
främmande bidᶜa, som han oavlåtligt brännmärkte som
en inom islam kringsmygande avgudadyrkan.ᶜᶜ Men
även han fick under loppet av sin teologiska
verksamhet erfara, vilka svårigheter det mötte att
avlägsna denna ej blott bland de obildade massorna
inrotade kult ur de rättrognas medvetande. Han
höll en gång en serie föreläsningar i
Hasanejnmoskén i Kairo, en med den djupaste vördnad
omfattad helgedom till vilken knyter sig den tron, att
den innesluter martyren Husejns, profetens
dottersons huvud. Platsen var tydligen icke lyckligt vald,
då det gällde att ta upp kampen mot helgon- och
relikdyrkan. I en av föreläsningarna inlät sig den
puritanske talaren på att kritisera en hadīth: »Om
någon hyser en god mening om en sten, kan även
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
