- Project Runeberg -  Betraktelser över första och andra årgången av kyrkoårets högmässotexter /
285

(1931) [MARC] Author: Anders Victor Isaksson With: Alfred Engström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra årgången - Påskdagen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

285

ningen till solens uppgång; men i Palestina sker denna övergång
mycket hastigt.

Det var med tunga steg, som Jesu vänner gingo till graven för
att utföra sin tilltänkta kärleksgärning. På ett uppskakande sätt
hade han plötsligt blivit ryckt ifrån dem; därtill var hans kropp
gömd inom en sten så stor, att dessa kvinnor icke förmådde att
komma intill honom. Dock kunde de icke avstå från det efter mänsklig
beräkning fruktlösa försöktet att komma till honom med sin
tillredda smörjelse. "Och de sade till varandra,: Vem skall vältra bort
stenen från gravens dörr?" Mark. 16: 4. Att stenen var
förseglad och graven bevakad av romerska krigsknektar (Matt. 27: 66)
det tycktes de icke veta. — Ack ja, huru ofta gå icke vi i mörker
under tryckande bördor, som äro oss för tunga, och sucka: Vem
skall hjälpa mig? Men drivas vi av längtan efter Jesus, skall ingen
sten förbliva hindrande i vår väg.

’ ’Och se, det vart en stor jordbävning, ty en Herrens ängel steg
ned från himmelen och gick bort och vältrade stenen från dörren
och satte sig på honom. Och hans utseende var såsom en ljungeld
och hans klädnad vit såsom snö’’. Varken stenen eller
vaktknektarna kunde nu hindra kvinnorna att bese graven. För kvinnorna var
denna ängel själva ljuvligheten, men för vakten var han såsom en
ljungeld. "Och väktarna skälvde av fruktan för honom och vordo
såsom döda."

Dessa jordbävningar äro liksom en sammaringning för de
förlorade Adams-barnen till nådens och frälsningens högtidsfest.
"Förstgångsringningen" skedde vid Jesu död,
"angångsringnin-gen" vid hans uppståndelse och "sammanringningen" på
pingstdagen, då Anden förklarade betydelsen av Jesu försoningsverk. Även
då vart från himmelen ett dån, som hördes "av allehanda folk, som
äro under himmelen." Apg. 2:2, 5.

"Men ängeln svarade och sade till kvinnorna: Rädens icke I;
ty jag vet, att I söken Jesus, den korsfäste. Han är icke här, ty han
är uppstånden, såsom han har sagt". — Jesus — den korsfäste —
han är uppstånden. Må vi med våra själsögon stanna inför denna
tavla och med våra hjärtan vila på denna frälsningsklippa. Ingen
människa, ingen ängel och ingen annan Jesus än den korsfäste kan
meddela frälsning och liv. Även på påskdagen måste våra samveten
hugsvalas av Jesu korsdöd. Och endast den korsfäste Jesus har
borttagit dödens orsak, synden, och därmed även döden, varför han
ock är uppstånden, såsom han har sagt. Efter hans ord har det
gått, och därefter kommer det ock att gå. Söker du honom i ordet
och i överenstämmelse med ordet, då behöver du icke rädas varken
för djävulens krigsknektar eller nödens tunga stenar, ja, icke ens
för döden och domen, ty du har både timligt och evigt försvar i
honom, den korsfäste, som är uppstånden. Men vill du icke sluta

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 20:01:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/isakpost/0287.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free