- Project Runeberg -  Betraktelser över första och andra årgången av kyrkoårets högmässotexter /
257

(1931) [MARC] Author: Anders Victor Isaksson With: Alfred Engström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra årgången - Söndagen Septuagesima

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

257

Det var ett känt förhållande, att tjänaren, när han kom från sitt
arbete, icke strax fick sätta sig till bords, utan han måste först
tjäna sin herre vid bordet, innan han själv fick äta,

’ ’Säger han icke hellre till honom: red till min måltid och
om-gjorda, dig och tjäna mig, medan jag äter och dricker, och sedan ät
du och drick? Icke tackar han väl tjänaren, att han gjorde det, som
blev honom befallt? Nej, menar jag". — Tjänaren fick varken
betalt eller tack för vad han gjorde; ty han gjorde endast sin plikt.

I samma förhållande stå vi till Gud. Vi äro — lyckligt nog —
hans egendom och tillhörighet. Yi äro hans både på grund av
skapelsen, återlösningen och uppehållelsen. Det är han, som givit
och dagligen uppehåller vårt liv. Han är därför i sin fulla rätt, då
han föreskriver oss lagar och kräver, att vi skola älska honom över
allting samt vår nästa såsom oss själva samt bevisa sådan kärlek
med hjärta, tankar, ord och handlingar. Och sedan vi till alla delar
hava uppfyllt alla hans krav. så hava vi dock icke förtjänat någon
ersättning, ty vi hava blott gjort vår plikt och stå inför honom såsom
onyttiga tjänare. Och att så är, vill Herren Jesus djupt inprägla i
våra hjärtan. Han betonar detta i tillämpningen av liknelsen:

"Sammalunda ock I, när I haven gjort allt, som har blivit
eder befallt, så sägen: ’ ’Vi äro onyttiga tjänare; vi hava gjort, vad
vi voro pliktiga att göra". — Jia sådan är vår tjänst och förtjänst,
när vi hava gjort allt.

Nu har det aldrig funnits någon människa, sedan Adam och
Eva föllo i synd, som gjort allt, vad den varit pliktig att göra. Ja,
det finnes icke något Adams barn, som gjort en enda fläckfri
gärning, ty synden är med i allt, vad vi göra. Hur stå vi då inför vår
Herre ? Jo, vi hava ingen förtjänst, ingen berömmelse, intet att
fordra gottgörelse för; men vi hava mycken synd och skuld, ja, vi äro
syndare.

Det är därför en alldeles oförskyld och enastående nåd, som
Herren Jesus bevisat oss. Han har nämligen tjänat oss och dukat
nådens och frälsningens matbord för oss och säger till oss: "Gå
strax och sätt dig till bords." Med sin lydnad intill korsets död
har han tjänat oss, så att han upprättat oss ur vårt fall. Vid
nattvardsbordet tjänade han sina tjänare ocli tvådde deras fötter. Joh.
13: 4—16. Vid Tiberias hav tjänade han dem och lagade själv den
lekamliga måltiden åt, dem. Joh. 21: 9—13. Och vid den
glädjefest, som skall firas evinnerligen i himmelen, skall han med glädje
tjäna sina frälsta bröder och systrar. "Han skall omgjorda sig
och låta dem sitta till bords, och han skall gå och tjäna dem", Joh.
12: 37. Detta är nåd; och måtte ingen av oss gå miste om denna
nåd!

17

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 20:01:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/isakpost/0257.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free