Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första årgången - 17 Söndagen efter Trefaldighetssöndag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
163
Och söker fariséen att lappa upp sitt yttre framträdande med
Kristi frihet, under det att den vill fortsätta att i hjärta och sinne
behålla hoppet på sig själv, då bliver det slitning, förkrympning och
ingenting helt.
Och kommer evangelii ljus, liv och eld in i en gammal träl, så
spränger det sönder hans självgjorda gudsfruktan och självtagna
andakt. Och han kan icke behålla evangelium och samtidigt
fortsätta såsom lagträl.
I tillämpningen eller i andligt avseende blir syndaren dock ny
även i hjärta och sinne, när evangelium lyser in oeh uppenbarar för
honom, att han är skapad till en ny människa i Kristus. Och
detta medför, att han rör sig i ett nytt och fritt framträdande.
Även angrepo fariséerna Jesus för att hans lärjungar på en
sabbat ryckte av sädesax och gnuggade ur kornen och åto i sin
hunger. Israeliterna levde i Palestina i ett mera familjärt förhållande,
än vad vi göra i vårt land. Det var därför tillåtet för dem att vid
behov äta av sin nästas skörd. Lagen sade dem: "När du kommer
in på din nästas sädesfält, så må du plocka ax med din hand, men
lie får du icke lyfta över din nästas säd.’’ 5 Mos. 23: 25.
Fariséerna riktade därför icke sin anklagelse mot att de togo
ax utan mot det, att de gjorde det på sabbaten. Jesus visar då, att
nödfallsgärningar äro lovliga att utföra på sabbaten, emedan
"sabbaten är gjord för människans skull" — till hennes tjänst och gagn
— "icke människan för sabbatens skull". Ett sådant
nödfallsarbete nämner Jesus i Matt. 12: 11. Och att stilla sin hunger får
hänföras till nödfall, bevisar han med Davids handlingssätt, då han
och de, som voro med honom, stillade sin hunger med att äta
skådebröd, vilket icke var lovligt för andra än prästerna. (1 Sam. 21: 3—6;
3 Mos. 24: 5—9.
Fariséerna kunde icke emotsäga Jesus försvar för sina
handlingar eller hans bevis ur skriften; men desto mer förbittrade blevo
de mot honom, varför "de vaktade på honom", om han på
sabbaten skulle böta en närvarande man, som hade en förtvinad hand.
Det är en gruvlig förblindelse, när man menar, att man
handlar rätt, då man för sabbatens skull låter den nödställde dö, då man
kunde på sabbaten rädda hans liv. Jesus erinrar dem om denna
deras skalkaktiga skrifttolkning, då han kallar fram krymplingen
och sade till dem: ’ ’Är det lovligt att på sabbaten göra gott eller
att göna. ont, att rädda liv eller att döda ? Men de tego.’’
De voro så fräcka, att de icke kunde förmå sig att erkänna en
så uppenbar sak som den, att det är rätt och tillbörligt att rädda
liv även på sabbaten. Och det är förbjudet att döda, även om det
sker genom att undandraga den nödställda den behövliga, hjälpen.
"Och han såg sig omkring på dem med vrede, bedrövad över
denis hjärtas förhärdelse, och han sade till mannen: Räck ut din hand;
och han räckte ut henne, och hans hand vart helbrägda igen."
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
