Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VID EN NYKTERHETSFEST.
De veko, de nattliga skuggor,
för flammande österbrand,
det vävdes ett solsken av dygder
kring vaknande stad och land.
Det göt uti barnasjälar
en glädje så ljuv och varm,
det spred en förhoppnings dallring
i suckande kvinnobarm.
Det väckte i fädernas sinnen,
i vilseförd ynglings bröst,
en känsla av heliga plikter,
en ton av kärlekens röst.
Och livet blev nytt för mången,
som irrat på villsam väg–
förstår du, som hörer detta,
förstår du vår mening, säg?
Förstår du, att fest-stundens stämning
är tänd utav ljusets makt,
att vid våra svajande fanor
stå sanning och renhet vakt?
Att målet, som hägrar i fjärran,
vars namn är rusdrycksförbud,
är danat av plikter mot nästan,
av kärlek till dygdens gud?
Låt vara, att felande svaga
besmittat vår sköna idé,
låt vara, att dåliga tankar
du ofta ibland oss fick se.
Men dock skall vårt mål i sin helhet
stå fram uti evig glans
och tälja, att ädlare drifter
än våra på jord ej fanns.
Ty varhälst ett människohjärta
av oegennyttiga skäl
är villigt att offra sin styrka
för lidande likars väl,
359
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
