Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
"där vin- och ölhandlare sänka folket i fyllerilasten och tillfölje härav
även mot dessa varor utomordentliga åtgärder äro nödvändiga".
Till slut erkände biskopen att utan tvivel många godtemplare "sluta sig
tillsammans endast därför att de sett Ordens goda verkningar på deras
närmaste omgivning", alltså "utan alla biavsikter och utan ringaste avsikt
att komma i någon som helst strid med sina plikter som kristna".
Biskopen sade sig ej kunna annat än uttrycka sin högaktning för dem som så
handlade, och han slutade sin "bannlysningsbulla" med en "innerlig bön
till honom, som leder människornas hjärtan såsom vattubäckar, att han
måtte föra allas våra arbeten till en god och välsignelserik utgång".
Sedan biskopens uttalanden återgivits i tidningen Svenska Good
Templar n:r 48 för år 1885 blev det, som man väl kan förstå, ett våldsamt
rabalder inom godtemplarlägret. I de närmast följande numren av
tidningen publicerades en hel rad av protester och "betraktelser" i anledning
av biskopens stränga domar över godtemplarne. Det utan tvivel tyngst
vägande bland dessa genmälen hade lektor H. Aspling till författare. Hr
A. framhöll bl. a. att godtemplarne visst inte ådagalagt någon önskan att
"utdriva hela den högre folkklassen ur riksdagen och parlamenten". Men
om Ordens medlemmar såsom enskilda medborgare hellre sågo nyktra
personer vid riksdagarne, än brännvinspatroner och vindrinkare, "så lärer
väl detta icke vara underligare eller fördömligare än att biskopen, eller
någon annan, som försvarar öl- och vindrickande, säkerligen
samvetsgrant undviker att rösta på en godtemplare". Lektorn fann det f. ö.
"nog vågat" att anse den allmänna rösträtten liktydig med "samhällets
sönderslitning och ruin". Ville "den högre samhällsklassen" hålla fast
vid sina ovanor och vid de gamla fördomarna att "intet umgängesliv är
möjligt utan spirituösa", så finge denna samhällsklass nog finna sig i att
icke ständigt tillåtas "flyta ovanpå". Godtemplarne ville emellertid icke
använda sig av annan påtryckning än "sanningens och övertygelsens". De
hade ingenting emot kristendomens försök att böta dryckenskap med de
metoder som av biskopen rekommenderats, men de krävde å andra sidan
respekt för sina egna metoder. Beträffande biskopens tal om
godtemplar-nes "förströelser och nöjen utomhus", deras "högfärd och
njutningslystnad", deras "ämbetsmän och värdigheter" m. m., så fann lektor Aspling
det anmärkningsvärt att "bullan" icke främst riktade sig mot de
tongivande, de förnäma inom samhället. "Äro då försakelse, tålamod och
sinnets förnöjsamhet endast för den fattige arbetaren; och skall han, därför
att han har så litet att försaka, så få lekamliga njutningar att undvara,
berövas även dessa?" "Om han, efter en hel vecka av ansträngning, ofta
290
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
