Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Akt III
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KURT (betänker sig litet. Reser
sig sedan upp).
Ja, jag vill bikta — på allvar. Det var en god
idé. Det har i bland brännt i mig, att jag bedrar dig
utan att vilja det, att du tror mig större och vidsyntare
än jag är. Hör nu! (Halkar ner på knä.) Älska dig
högre än jag kan ingen göra, och att jag kominer att
älska dig, så länge det finns en droppe blod i mig, det
vet jag med. När jag är hos dig, då ser jag stort och
vidt som du — då vet jag, att hälgdagskärlek är
lif-vets vackraste gudstjänst. — Känner du igen orden?
Men jag är inte alltid hos dig, älskade, och då
krymper jag ihop. Du har fått många gåfvor, du. Jag har
bara fått en, jag: min tarfliga hvardagsheder. På den
har ännu ingen tviflat — det har varit mitt enda plus,
och att afsäga sig den...! Men så kall din hand blir?
INGRID.
Ja, jag fryser litet, men fortsätt bikten.
KURT.
Vill du inte värma dig hos mig? (Sätter sig bredvid
Ingrid och drar henne beskyddande intill sig.) Hal’ d It det
varmt och skönt nu, älskade?
INGRID.
Mycket varmt och skönt... men fortsätt...
KURT (glädtigt).
Åh, Gud ske lof, det är inte mycket att tillägga
nu. Snart får jag ju alltid vara hos dig — och då!...
O, då! — Du ska få se, så jag ska växa!
INGRID.
Och när du tänker på Maj?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
