- Project Runeberg -  I ingen annan är frälsning /
175

(1938) [MARC] Author: P. P. Waldenström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Herren är konung

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Herren är konung

175

Se där! Det är alltid en kostelig ting att tacka Herren. Och
vägen till att riktigt tacka Herren det är att komma ihåg
och betrakta, vad gott Herren Gud i himmelen gjort med
oss. Ty den människan lär man icke prisa, om vilken man
ej vet något gott, men vet man något gott om henne, så
är man ock snart färdig att prisa henne, och vet man
mycket gott om henne, så prisar man henne också mycket. Och
sammalunda här; så länge vi icke veta något gott om
Fadern i himmelen, så kunna vi icke heller prisa honom, och
så länge vi se blott på vår egen uselhet och gräva däri, så
att vi icke se upp till honom och betänka och se huru
mycket det goda, han gjort oss, går över det onda, som vi
hava gjort, så länge kunna vi icke tacka honom. Därför
bör du se upp och draga dig till minnes, vad Gud gjort
med avseende på dig; då skall du därigenom lära dig att
tacka honom. Och om du icke kan tacka honom
fullkomligt, så är det i sin ordning, att du begynner tacka honom
ofullkomligt, ty du måste begynna alla saker innan du kan
dem. Skulle icke ett barn begynna läsa, innan det kunde
läsa, så skulle det aldrig få lära läsa, bleve det än hundra
år. Så må vi då börja tacka Gud, även om vi icke kunna
det såsom vi vilja. Så säger han då: "Lova Herren, min
själ", och i 103 psalmen: "min själ och allt det uti mig
är"; så att han vill icke lova Herren allenast med munnen,
utan av allt hjärta; men han kände, att hjärtat var trögt,
och därför liksom uppmanar och uppmuntrar han sig själv
att lova Herren. "Lova Herren, min själ. Jag vill lova
Herren, så länge jag lever och lovsjunga min Gud, så
länge jag här är": Se där nu, det ville David gärna göra;
han ville lovsjunga Herren Gud så länge han levde. Det
var icke för honom såsom för världen; ty världen tycker

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 19:58:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/inganf/0179.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free