Note: This work was first published in 1980, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Contributor Gun Kessle died in 2007, less than 70 years ago. Contributor Björn Bergström is or might still be alive. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XXXVI. För en folkets kultur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
de, ni har så mycket själ. Ni är så andliga. Många indiska intellektulla
förleddes av detta. De bortsåg från vår verkliga tradition. De andliga
spekulationerna vilade ju på en stabil grund av högutvecklad
jordbruksteknik och världsberömd metallhantering och vidsträckt handel.
Men britterna hade sina skäl att vilja hålla oss till det andliga. De
lämnade åt oss andligheten under det de tog hand om det materiella.
— Också sådana indier som kom att representera Indien inför
utlandet som Vivekananda tog bara fram Indiens andlighet.
— Det där kan slå över i sin motsats och dock förbli detsamma,
sade Gun. I Calcutta träffade jag revolutionärer som förklarade att
skillnaden mellan indier och andra folk var att andra folk tänkte på
maten men indierna tänkte på revolutionen.
Några dagar senare kör professor Venugopala Rao oss till de
budd-histiska monumenten i Amaravati från Vijawada.
— Indien, säger han, kommer att utvecklas mycket snabbt då det
en gång rest sig. Folket har fatt utveckla en otrolig
uppfinningsförmåga bara för att överleva. När de sociala hinder som håller massorna i
elände är borta kommer enorma mänskliga resurser att frigöras.
Intellektuella kan komma och gå ur olika rörelser. De kan bli besvikna. De
kan tröttna. De kan hitta på annat. Men de fattiga massorna har
ingen annanstans att gå. De kan inte lägga av. De kan inte tröttna och
hitta på annat. De önskar förändring. De önskar snabb förändring.
Det som kallas landsbygdens stillastående är bara att massorna hålls
nere med stor kraft. Såfort den kraften börjar svikta väller massorna
fram. På kort tid skulle de kunna skapa ett nytt och allsidigt utvecklat
Indien.
I Vijawada har vi fatt rum på State Guest House. På natten
kommer Sitarama. Vi sitter på gräsmattan och pratar. Han är på väg
till Hyderabad. Han har varit ute och organiserat i byarna.
— Det är käppen och moroten. Om valen till panchyats blir
enhälliga lovar regeringen byarna 2 000 var. Det är mycket pengar för byn
och lite pengar för regeringen för att slippa bråkiga församlingar. Om
byarna väljer naxaliter kommer polisen. Det är bara att välja fritt!
Folk är inte dummare än att de ser detta.
— Vi erövrar ett område och bygger upp en organisation. Så
kommer polisen och slår till. Det blir hårda repressalier. Då gäller det att
se till att organisationen håller även om kadern måste dra sig undan
ett tag. Annars blir det att börja om från början. Sångerna hjälper till.
Vi sjunger mycket i Andhra.
— När jag började i studentrörelsen på sextiotalet förstod jag
kanske inte så mycket vad det gällde. Men jag lärde mig en del under de
första fängelseåren. Jag delade cell med en man från bergsstammarna.
384
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
