Note: This work was first published in 1980, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Contributor Gun Kessle died in 2007, less than 70 years ago. Contributor Björn Bergström is or might still be alive. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XVI. Resa i gamla statens land II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
judar och kristna ryms en verklig och betydelsefull tradition. Den
Siddharta Gotama som framträder i de yttranden som tillskrivs
honom är en av de betydelsefulla ateistiska filosofer som kring
femhundratalet före vår tideräkning drivs att befria sig från illusioner och
hävda allts obeständighet. Gentemot de prästerliga föreställningarna
om en själ — till och med en evig sådan — bortom all förändring och
bestämmande över tankar och känslor hävdade Siddharta Gotama att
personligheten blott utgjorde en sammanfattning av flyende känslor
och kroppsfunktioner; när orsakskedjan bröts upplöstes också den.
Varje’föreställning om något bestående är vidskepelse. Jaget liksom
världen utgör blott en ständigt fortlöpande omvandling. Ett föremål
består inte i tiden utan skeendet formar sig till upprepade likheter som
ger den oinvigde illusion av identitet.
I likhet med den ungefär samtida Herakleitos hävdar Siddharta
Gotama inte blott vardandet gentemot varat utan motsatsernas enhet
i det enda oföränderliga — föränderligheten:
Världen ser i allmänhet en motsats mellan det är och det är icke.
Men den som i sanning och med kunskap iakttar hur ting uppstår
i denna värld, för honom gives intet det är icke i världen. Den som i
sanning och med kunskap iakttar hur ting förintas i denna värld
för honom gives intet det är i världen.
Herakleitos sade:
Vi kliver och vi kliver icke ut i samma flod; vi är och vi är icke.
Likheten mellan Siddharta Gotamas och Herakleitos’ uttalande är
icke tillfällig. Båda var aristokrater med sina rötter i det gamla
stamsamhället och båda levde i en tid då den värld som var deras störtade
samman runt dem. Herakleitos fick uppleva den demokratiska
revolutionen; Siddharta Gotama upplevde Maghadastatens nya makt. Den
grekiska demokratien och det nya statsväldet i Gangesdalen var olika
— Herakleitos och Siddharta Gotama återspeglade denna olikhet —
men båda var slavägarvälden som också hänsynslöst bröt med det
förflutna. Herakleitos och Siddharta Gotama verkade i en tid av nya
välden, nya gudar, nya fria tankar och ny fasa.
Den tid då Siddharta Gotama verkade och då sedan efter hans
bortgång hans lära och munkväsende snabbt bredde ut sig var en
period av våldsam expansion och förändring. Också i Gangesdalen
tog mänskligheten ett stort språng framåt. Ur det gamla samhällets
förfall byggdes skinande nya städer. Befolkningen ökade. Den indiska
stålproduktionen var berömd i den förindustriella världshandeln.
Dess kvalitet var sådan att än står järnpelaren i det äldsta Delhi vid
183
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
