Note: This work was first published in 1980, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Contributor Gun Kessle died in 2007, less than 70 years ago. Contributor Björn Bergström is or might still be alive. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IX. Indisk dikotomi eller Tudelningens lagbundenhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och som upphävs i jagets rena medvetenhet; karma — den lag som
säger att varje varelse skördar frukterna av sina handlingar, goda eller
onda, i tidigare existenser och att den fattige därför lider sitt straff och
den rike njuter av sin godhet; yoga — det system av andningsövningar
och kroppsträning som skall ge mer än naturliga gåvor och insikt åt
den utövande individen; ahimsa — icke-dödandet som kan tolkas till
vegetarianism eller gandhisk politik. Detta är föreställningar och
begrepp som håller folk fångna. Vem kan göra uppror mot karma? Om
verkligheten blott är okunnighet och villfarelse, varför strida? Det är
feodal ideologi. Men det räcker att läsa Rammohun Roy för att hela
denna förlamningens spindelnätssörja skall bort. Och när man som
ung student drabbas av Derozio och Unga Bengalen från år 1830 då
blir befrielsen och lyckan så stor att man vill ropa högt.
— Ar du inte väl rationalistisk nu, sade Suraj. Visst har folk trott på
karma och moksa och visst tror de än men det hindrar inte att de tar
upp kamp. Jag kom just upp från Warangal och där kämpar bönderna
trots både karma och polistrupper. På tåget upp läste jag sedan Emile
Zolas Lourdes som jag hittade på stationen i en pocketutgåva på
engelska från Bombay och jag kan inte hitta större skillnad på
Lourdes och Vemulawada där man ju också håller på med underverk
och pilgrimsfärder. Man skall inte fastna i ideologierna. Det gäller att
se verkligheten; den växande agrarrevolutionen!
— Underskatta inte den befriande kritiken, sade Kumar.
— Det gör jag inte, sade Suraj. Men man bör sätta ett par stora
frågetecken vid den här europeiserande rationalismen. Inte för att den
är rationell utan för att den är europeisk. Tänk på den där unga
studenten ute på landsbygden i Västbengalen som Santosh talat om.
Först far han tag i Rammohun Roy och sedan upptäcker han Unga
Bengalen och den stora kritiska frigörelsen för hundrafemtio år sedan
och så kommer han till Marx Manifest. Om han är en vanlig
bengalisk intellektuell har han vid det här laget hunnit väldigt långt bort
från de bengaliska massorna. De kan inte läsa Manifestet. När den
första legala indiska upplagan gavs ut år 1944 då var man tvungen att
ta med hela Rjazanovs — för övrigt utmärkta och läsvärda —
kommentar. Alltså först en inledning på 16 sidor. Sedan själva Manifestet
på 32 sidor. Därefter förklarande noter på 160 sidor och slutligen
ett appendix på 86 sidor. Allt detta är nödvändigt om man som
bengalisk intellektuell uppvuxen i Indien hundra år efter det att
texten skrevs skall kunna förstå vad den handlar om. Lägg därtill att
det är nödvändigt att ha fatt sin utbildning på en missionsskola för att
förstå alla bibliska hänvisningar Marx och Engels gör. Och Arun som
undervisar i tyska hävdar därtill att egentligen kan man inte läsa
77
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
