Note: This work was first published in 1980, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Contributor Gun Kessle died in 2007, less than 70 years ago. Contributor Björn Bergström is or might still be alive. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V. Väldets nya herrskap
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
väldet skulle nödvändiggöra för britterna att komma närmare
Mellersta östern med sin huvudstad.
Men det skälet var knappast hållbart. Nio månader om året befann sig ju
den brittiska regeringen i Indien uppe i bergen i Simla norr om
Delhi... helt nära Afghanistan, Ryska Turkestan och Mellersta
östern. Det var bara på vintern regeringen var i Calcutta.
Egentligen var Delhi ett större Simla med bättre kommunikationer.
I Delhi ansåg sig brittiska högre ämbetsmän kunna leva sju månader
om året. Indien hade styrts av britterna som ett byråkratiskt
självhärskardöme. Situationen hade varit den som Harold Cox beskrev i
The Graphic för 13 januari 1912:
Européerna i Calcutta hävdar att det endast är när Indiska
Regeringen befinner sig i Calcutta som den på minsta sätt är
påverkbar från en självständig allmän opinion. Uppe i Simla
lever de högre ämbetsmännen i en förtunnad byråkratisk
atmosfär, de betraktar sig som smågudar vilkas varje ord är lag. Efter
nio månader av detta självförhärligande kommer de ner till
Calcutta där de träffar på en bildad och framgångsrik europeisk
befolkning som inte dyrkar dem; ja, som inte ens vet vilka de är.
Genom att flytta från Calcutta flydde byråkratin från Bengalens
radikala massagitation och frigjorde sig samtidigt från de:
bildade européer som inte behandlade dem som gudastoder utan
som helt vanliga människor.
Med sig till Delhi kunde byråkratin i stället ta furstarna och
Lagstiftande Rådet. Genom reformerna av 1909 hade Lagstiftande Rådet fått
27 valda ledamöter. Det var inte en majoritet — ty rådet omfattade 60
ledamöter — men en minoritet representativ nog att kunna förväntas
bruka sin diskussionsrätt och förslagsrätt på ett för byråkratin mer
användbart sätt än den europeiska allmänna opinionen i Calcutta.
Denna var visserligen både bildad och välmående men den utövade
sin kritiska uppgift på ett spontanistiskt och lynnigt sätt i klubbar och
på middagsbjudningar. Den utgjorde därtill — som byråkratin
framhöll — blott ett särintresse. De valda ledamöterna i Lagstiftande
Rådet däremot kom från hela Indien. De utsågs av provinsråd och
korporationer som handelskammare och jordägarsällskap. De
representerade — samman med furstarna — det den offentlighet byråkratin
behövde runt sig för meningsfulla beslutsfattandeprocesser.
Flyttningen till Delhi var ett byråkratins självförverkligande. Staten skulle
apoteosera sig i en ny kejsarstad av röd sandsten. Det brittiska
Indiens administrativa stålskelett skulle bli till stadsplan.
39
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
