- Project Runeberg -  Indianlif i El Gran Chaco (Syd-Amerika) /
132

(1910) [MARC] Author: Erland Nordenskiöld
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

132

i;IlI.AND NOItDENSKlOLD

hvite mannen trängt in j>å indianernas område, måste det
komma till konflikter, men ännu Hera gånger har han
låtit indianerna gå ostraffade, där de hvite nybyggarne
energiskt yrkat på exemplarisk bestraffning.

Trigo har eröfrat ett stort område i Chaco med tobak,
filtar, granna tyger o. d. Han har ej användt kulor och
krut annat än i yttersta nödfall.

När en främling kommer till en indianby, dröjer det
något innan indianerna visa sin verkliga karaktär. I början
förefalla de därför mycket mera inbundna, än de i
verkligheten äro. När nyfikenheten och misstänksamheten är öfver,
äro indianerna åter sig själfva. Byn genljuder hela dagen
af glada skämt, man leker, dansar och har roligt.

Någon gång kunna indianerna vara alldeles uppsluppna
oc-h vilda i sina glädjeutbrott. Jag minns sålunda en natt
i chorotihöfdingen Skogshönans by. Målad och naken, klädd
i fjädrar och halsband, dansade jag med mina vänner,
under det att höfdingens näst äldsta son spelade »Elle\s» roll
i stanleyhjälm, glasögon och ulster. bjudande öfverallt på
tobak. Indianerna vredo sig af skratt. Roligt hade vi
tillsammans den natten och många andra också.

Indianerna här äro mycket lättstötta, men när det gäller
småsaker, går oviljan lätt öfver. Svårt är att bedöma, om
de äro långsinta i allvarliga saker, men det tror jag likväl,
att de äro. De äro mycket egenkära. Ett litet smicker taga
de i regel väl upp och en anmärkning mycket illa. När
jag sålunda en gäng sade åt en chorotiHicka, att hon blifvit
ful, därför att hon ryckt bort ögonhåren, blef hon mycket
förargad på mig. En artighet rörande en klädsam
fjäderprydnad eller dylikt togo choroti särdeles väl upp. Ett
roligt sätt att reta chorotifiickorna var att berätta om, huru
vackra flickor, man sett hos ashluslay.

Föga kan man lita på dessa indianers löften. Ena
dagen lofva de t. ex. att följa med på en exkursion, andra
dagen bryta de ogeneradt öfverenskommelser

I regel ha särskildt choroti synts mig otacksamma. Så

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 19:56:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/indianlif/0170.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free