Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
160 INDIANER OCH HVITA
Såtillvida är detta system berättigadt, som det nu skyddar
indianerna från att bli lurade af de hvita — men det är miycket
farligt för indianernas framtid, då det ökar deras
osjälfständighet.
Såsom gamar speja efter as, speja ägarna af gummibarackerna
efter de arbetskrafter, som finnas i Guarayos. De hoppas få
bort munkarna, hoppas få nya krafter att tappa det fördömda
gummit med, nya roddare till Madeirafallen, nya människor
att utrota. Blifva munkarne utdrifna ur missionerna, då
försvinna de blomstrande byarna i Guarayos.
»Blifva munkarne utdrifna och missionerna sekulariserade,
då komma kyrkoherdarna och corregidorerna att sälja
indianerna och dela sedan förtjänsten,» sade en gång en hvit
till mig, som ej var klerikal. Han hade säkerligen rätt. Alla
anmärkningar till trots, bolivianarna skola en dag tacka
franciskanerna, för hvad de gjort för dem genom att rädda guarayti
åt framtiden, d. v. s. såvida de ej planlöst förstöra, hvad
munkarna byggt upp. Så länge munkarna äro kvar, blir det
ingen rofdrift med dessa människor. Guarayu måste, innan
munkarna lämna deras land, uppfostras till själfständighet.
Den nuvarande missionsprefekten Padre Francisco Pierini synes
förstå detta. Det märkte jag af flera af hans yttranden.
Sålunda sade han bland annat, att han ämnade söka att
skapa en öfverklass bland guarayut, så att inte i framtiden
klasskillnaden uteslutande skulle blifva en rasskillnad.
Är detta ej karaktäristiskt!
Bland guarayå finnes eller åtminstone fanns ej förr
någon klasskillnad. För att de skola passa i de hvitas
samhälle, måste man dela sönder dem i öfver- och underklass.
Jag hoppas för indianernas skull, att han och hans munkar
ej lämna guaraydå, innan de lärt dessa indianer, att reda sig
på egen hand, att sköta väl sin ekonomi och att bevaka sina
rättigheter som bolivianska medborgare. Af största vikt är,
att munkarna lära dem spanska, att de lära alla att läsa,
skrifva och räkna och att förstå värdet af sina produkter och
af pengar.
Orätt är att ej lära guarayå, att första budet i de hvitas
katekes är. »Du skall älska penningen öfver allting annat.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
