- Project Runeberg -  Indianer och hvita i nordöstra Bolivia /
155

(1911) [MARC] Author: Erland Nordenskiöld
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

GUARAYUINDIANERNAS LAND 155

vänliga, som goda fäder och goda makar. Barnen visade de
gamla aktning.

Karaktäristiskt för guarayå var det tal en gammal man
höll till d’Orbigny,’ när han till denne öfverlämnade en gosse,
som skulle följa
forskningsresanden: »Detta barn, som jag
för till dig, är min sonson, han
kallas Mbuca ori (glada skratt).
Jag ger honom till dig, därför att
han förlorat sin far, och därför,
att jag anser dig värdig att träda
i hans ställe; betrakta honom
som din son och gör honom till
en man; framför allt, se till, att
han aldrig lär sig att stjäla, ; r
hvilket vi förakta, och att han — 7 Sysguara vinne
alltid blir värdig att vara en
gåarayd.» Är icke detta stolta ord från de urskogar, hvilka
d’Orbigny skildrar såsom ett jordiskt paradis?

Stolt var den hedniske guarayuvindianen, när han sade:
Blott chiquito äro indianer; de äro slafvar, jag är fri och icke
en indian; jag är guarayu».?

Jag tror ej, att d’Orbignys skildring är en skönmålning,
ty denne forskningsresande utmärkte sig alltid genom stor
objektivitet.

Det var 1832.

Ganska olika voro mina intryck 1909.

Den kristna guarayuvindianen vet att i missionen straffas
hvarje förseelse med stryk och han vet, att bland hans egna
stamfränder finnas angifvare och spioner. När gossarna icke
gå ordentligt i mässan, få de stryk. Lyda de ej blindt
munkarnas order, få de stryk.

En af munkarna hade sålunda t. ex. lämnat ett par skor
till lagning till en gåarayå, med order att de skulle vara
färdiga på en viss bestämd tid. Skomakaren hade supit i
stället för att arbeta, hvarför munken lät gifva honom
tjugu






! d’Orbigny. VYoyage. Partie Historique 3: I sid. 18.
? d’Orbigny. Voyage. Partie Historique 3: 1 sid 14.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 19:56:40 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/indianhvit/0211.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free