- Project Runeberg -  Indianer och hvita i nordöstra Bolivia /
139

(1911) [MARC] Author: Erland Nordenskiöld
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

I GUMMISKOGARNA VID RIO GUAPORÉ 139

Hos de flesta oberoende indianer äro kvinnorna uteslutna
från dryckeslagen. - Kvinnan representerar där det nyktra
elementet i samhället. Den civiliserade indianskan super ofta
i kapp med männen. Det är en ruskig sanning.

Ve eder, indianska kvinnor! Ni äro icke alltid vackra.
Ni duga äfven till att tappa gummi. Det börjar man att
komma underfund med.

Män finnes det ej många i Carmen mera. Deras axrbete
betalas sämre än flickornas. För vanligt arbete få de 10 bol.,
för gummitappning 15 bol., för rodd till Villa Bella 25 bol.
och för rodd Villa Bella—San Antonio förbi Madeirafallen
45 bol. i månaden.

De flesta, kanske alla indianer här i Carmen, äro
skuldslafvar.

Många föremål af intresse ser jag ej i carmenindianernas
hyddor. Af de inhemska industrierna synes korgindustrien
ha stått sig bäst mot de hvitas inflytande. Korgarna äro inte
lätta att ersätta med något, som de hvita importera.
Egendomliga äro särskildt de korgar, kvinnorna använda att
förvara sländor o. d. i (bild 87).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 19:56:40 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/indianhvit/0191.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free