Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Den stora affären och penningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den stora affären och penningen 33
styrka. Endera dagen skall järn och stål icke längre räknas
i ton utan i hållfasthet. Detta är ett av våra mest betydande
framsteg. Vi lära oss också, att en hel del material, som tjänat
sitt ändamål, kan tillvaratagas och åter bearbetas. ]Vien detta
är också ämne för ett nytt kapitel.
Orsaken, varför Europa tror, att det icke kan reda sig utan
export, är att de professionella reformatorerna, kommande
nerifrån, och de professionella finansmännen, kommande
uppifrån, tillsammans pressat ut köpkraften ur folket, och
industrierna äro tvungna att söka marknad i utlandet — sedan de
exploaterat sitt eget folk, söka de exploatera andra nationer. Det
kunde med lätthet etableras ett sunt handelsutbyte mellan
nationerna. Det behövde icke vara någon illasinnad konkurrens
— det slags konkurrens, som åstadkommer krig. Om den
inrikes marknaden är uppbyggd (och överallt i världen kan detta
göras), då blir exporthandeln det naturliga och sunda utbytet
av varor, vilka det ena landet kan avvara och det andra behöver.
Den nuvarande konkurrensen på världsmarknaden beror
huvudsakligen på att folket exploateras i sitt eget land.
Att förblanda affärer med pengar är därför uppenbarligen
att göra två saker till en och att förena element, som stå i
naturlig motsats till varandra. En affär kan icke tjäna både
allmänheten och penningen. Det är ett faktum, att penningens
makt alltid levat mer på att exploatera eller ödelägga affärer
än att tjäna dem. Det finns emellertid tecken på att
förhållandet kanske blir bättre.
Pengar, som insättas i företaget mot säkerhet i dess
tillgångar, äro »döda» pengar, dess huvudändamål blir att giva
utdelning åt pengarnas ägare. Att tjäna allmänheten kommer
i andra rummet. Om varans kvalitet äventyrar dessa
utdelningar, då bortser man från kvalitén. Om den fulla tjänsten
inkräktar på utdelningarna, då bortser man från tjänsten. Detta
slag av pengar tjänar icke affären. Det söker få tjänst av
affären.
Pengar, som icke taga några risker i en industri, utan fordra
sin avkastning, vare sig den går med vinst eller förlust, är
icke levande pengar. De äro icke helt införlivade med affä-
3. — Ford. I dag och i morgon.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
