- Project Runeberg -  Illustrerad svensk litteraturhistoria / 7. Den nya tiden (1870-1914) /
491

(1926-1932) [MARC] Author: Henrik Schück, Karl Warburg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Finlands nittonhundratalsdiktning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Hans första samling Dikter (1890) var ännu ett osäkert och trevande verk, där
man ibland igenkände Topelius’ symboldiktning och annan förrealistisk svensk
lyrik, men där å andra sidan en yngre tids anda spårades i strävan efter en enkel,
vardaglig diktion och i det precisa, impressionistiska detaljmåleriet. Den andra
diktsamlingen (1895) visade en betydande formell och personlig utveckling, fastän
den ännu var mycket ojämn.
I någon mån har kanske till
denna utveckling bidragit
nittiotalets svenska lyrik. En av
samlingens centrala dikter är
Till livet, där man återfinner
strofen och något av
stämningen i Pilgrimens julsång,
men där också en för Lybeck
själv mycket kännetecknande
stolt och resignerad
ensamhetskänsla talar. I stort sett
går han emellertid helt andra
vägar än Sveriges nittiotal.
Han har icke dess rika
fantasi och stil, och han står
främmande för dess dyrkan av
skönheten och lidelsen. Hans
starka etiska känsla är mer
befryndad med åttiotalet och
framför allt med Ibsen, vars
inflytande på Lybeck
sammansmält med grunddragen i
hans eget väsen. Samlingen
visar också, hur han håller på att utbilda en egen, knapp, starkt betonad stil,
som söker målande uttryck, men omsorgsfullt undviker alla stora, patetiska ord.
Gärna samlar han innehållet i en sammanträngd, expressiv symbol som i den strof
han ställt som motto för de fosterländska dikterna:

Till is förfrusen är tanken
och kall våra känslors brand.
Ur drivan vår skorsten röker,
man finner oss knappt, om man söker —
den vita vintern behärskar
vårt ödes ödemarksland.


illustration placeholder
Mikael Lybeck.

Fotografi.


Även hans prosadiktning från denna tid, berättelserna Unge Hemming (1891),
Ett mosaikarbete (1892), Allas vår Margit (1893) och novellsamlingen Dagar och
nätter (1896), kan betecknas som lärospån. Unge Hemming, en konstnärsnovell
från München, skildrar i åttiotalsstil, hur en ung arkitekts naivt idealistiska tro
på människorna och livet får erfara bittra besvikelser. Det är en tidstypisk, av
Röda rummet och av Kielland påverkad historia om hur ungdomen bringas att
slå av på idealen. Ett mosaikarbete tecknar i en vekare, mer stämningsbetonad
och på psykologiska nyanser rikare anda den spröda, ömtåliga kärleken mellan en
helt ung kvinna och en något äldre man. I karaktärsteckning och problemställning

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 10:54:29 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ilsvlihi/7/0594.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free