Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nittonhundratalet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
. — * j u i LU.KJU.U.1 I1
Bergman inför liksom Selma Lagerlöf och Ludvig Nord-
ny trakt i litteraturen — Örebro, Västerås, Bergslagen.
: föga uppmärksamhet. I det avseendet har hans totalisai
varit fruktbärande.
Gobsmans Se! Ahåm! och Tnul; den ligger mer i blicken för män-
niskornas sammanhang med den värld, i vilken de leva, och framför
allt deras beroende av de allmänna ekonomiska och sociala förhållan-
dena. Dessa förhållanden spela i hans verk en större roll än i någon
annan svensk författares. Hans närmaste konstnärlige mästare 1
Sveriges litteratur är otvivelaktigt Strindberg. Ludvig Nordström
har icke en lika skarp iakttagelseförmåga som Strindberg och icke
heller hans intensitet i berättandet, utan han är pratsammare, gemyt-
ligare och människovänligare, men hos dem båda finnes samma all-
sidiga intresse för människorna och deras omgivning. För det egent-
liga nittiotalet står Nordström däremot främmande, och dess esteticism,
dess erotik och dess flanörfilosofi äro honom enbart motbjudande.
Ludvig Nordströms mest helgjutna verk äro hans noveller. De
större romanerna äro ojämna, formlösa och ofta tröttande. Men han
har mer än någon av sina samtida levat med i och studerat det
sociala livet i dess olika former. Därför har han ryckt in i sin dikt-
ning vida områden av det moderna livet, som skönlitteraturen dit-
tills skänkt
säkerligen 1
Hjalmar Hjalmar
Bergman,
ström en
Hans Wadköping blir i viss mån en motsvarighet till Ludvig Nord-
ströms Obacka. Men hur mycket av lokaltraditioner och egna iakt-
tagelser från detta område han än upptar i sina verk har hans dikt-
ning dock icke några djupa rötter i den fasta jorden. Landskapet
intresserar honom alls icke, människorna ha icke något intimt sam-
band med miljön, själv har han intet verkligt hem vid vilket hans
själ vore knuten. Hans fantasi tar gärna upp Bergslagsmotiv, men
den leker med dem i konstens fria rymd ovan marken. Och liksom
han begynner med ämnen, som icke ha någon beröring med hans
födelsebygd, slutar han också med verk, som äro oberoende av den.
Hans huvudintresse är den individuella människosjälen, hans världs-
uppfattning är motpolen till Ludvig Nordströms totalism.
Hjalmar Bergman föddes i Örebro 1883. Genom sin moder var han befryndad
med många bergslagssläkter, och på den vägen fick han höra en mängd av de
traditioner och anekdoter från bygden, som han utnyttjat i sina arbeten. Annat
inhämtade han, då han följde sin far, som var sparbanksdirektör, på resor i land-
skapet. Ï Jag, Ljung och Medardus har han med en blandning av sanninff
och dikt tecknat sin barndom, och om honom själv gäller otvivelaktigt vad
478
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
