Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Selma Lagerlöf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hur fantasirika, hur mänskligt varma och hur ypperligt berättade de
än kunna vara, ha dock icke samma fulla, djupa ton som dessa.
Kristuslegender (1904) visar åter den kärlek till legendens värld och Kristusle-
legendens berättarkonst, som redan framträtt i novellsamlingarna och HerrArnes
1 Antikrists mirakler. I Herr Arnes penningar (1904), där hon om- penningar,
arbetat ett uppslag, som hon redan 1897 använt i en novell Hämnd
ßr man alltid, är rättvisans seger huvudmotivet. Men också här lik-
som i legenderna spelar det övernaturliga — den mördade flickans
ande, som driver till hämnd — en viktig roll. Själva händelsen är
emellertid förlagd till Sveriges 1500-tal, varigenom berättelsen sålunda
närmar sig de historiska novellerna i Drottningar i Kungahälla, men
lika litet som där lägger Selma Lagerlöf i denna berättelse någon vikt
vid den historiska tidsfärgen. Man märker blott nu i hennes stil en
viss anslutning till gammal saklig krönikestil — ämnet hade hon,
enligt vad hon själv upplyst om, tagit ur en gammal beskrivning över
bohuslän, som dock icke innehöll något av det övernaturliga.
Ur den undrens och spökeriernas värld, i vilken hon i dessa verk Nils Hol-
försänkt sig, rycktes hon, då hon mottog uppdraget att skriva en gersson’
geografisk läsebok för folkskolorna. Nils Holgerssons underbara resa
genom Sverige (1906—1907) är ett i sin art utomordentligt verk. Där
har Selma Lagerlöfs friska sagoberättarkonst och hennes livgivande
°ch åskådliggörande fantasi inspirerats av hennes kärlek till sitt land
°ch skapat en av de bästa ungdomsböcker — och väl den bästa skol-
bok — litteraturen äger.
Vid denna tid hade Selma Lagerlöfs europeiska framgång redan
begynt. Nu kunde hon köpa tillbaka Mårbacka, först gården och
Sedan, då hon 1909 fått Nobelpriset, även godset. Också i sin dikt-
ning återvände hon nu till sin födelsebygd. Efter den av ett rätt
brokigt innehåll fyllda novellsamlingen En saga om en saga (1908),
bär hon bl. a. ger den för kännedomen om hennes utveckling och
Personlighet så viktiga skildringen av Gösta Berlings sagas tillkomst,
följde romanen Liljecronas hem (1911), som berättar om hennes far- Liljecronas
m°rs ungdom. I de stora dragen bygger hon på verkligheten, men he™arien°r
Samtidigt spela sagomotiv och sagostil in — gården har sina vättar, Kejsarn
s°m dansa av glädje då det går gårdens folk väl, och sagorna om
be onda styvmödrarna ha skänkt detaljer och färg åt denna berät-
telse om verklighetens onda styvmoder. Men den sagofantasi, som
bär framträder, är icke densamma som den, vilken skapade Gösta
Merlings saga; det är en lugnare, trots alla sagodrag mer verklighets-
bunden, som icke lyfter personerna över den normala mänsklighetens
P*an- I Körkarlen (1912), byggd på en folksaga om dödens kör-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
