Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Selma Lagerlöf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gösta Berlings saga har sålunda en lång utvecklingshistoria. Stof-
fet har hon hämtat ur vad hon i sin barndom sett och hört. Om
verklighetsunderlaget har hon själv senare meddelat ett och annat i
Mårbackaböckerna och annanstädes, där hon berättat om sin farfar,
om magister Frykstedt, om
fanjunkar von Wachenfeldt
och om andra, som mer eller
mindre stått modell för ge’
stalterna i boken eller åt-
minstone skänkt dem nagra
drag ur sina upplevelser.
Men hur egendomliga och
märkvärdiga dessa männi-
skor än i verkligheten eller
traditionen tedde sig lyfte
dock Selmä Lagerlöf in dem
i en annan värld, då hon
förde in dem i sin saga-
Under de många år de levat
i hennes fantasi hade de fatt
större mått och poetisk för-
klaring. Sagans skimmer fab-
ler över dem, men också
Skiss av Georg Pauli till Gösta Berlings saga. det s](jmmer j vilket Selm3
Lagerlör säg si„ lycklig»
barndomsvärld, som hon lämnat och som var dömd att förgås.
Litterära inflytanden grepo sedan in i den utveckling, som gaV
stoffet dess slutliga form. Selma Lagerlöf själv har berättat, hur den
första konceptionen skedde medan hon tänkte på Bellman och Pa
Runeberg. Från dem och från Frithiofs saga stammar kompositionen,
den av fristående, i sig avslutade stycken bestående cykeln, som s’u
ter sig samman till en enhet. Men någon annan tydlig inverkan
dessa diktare kan man knappast påvisa. Däremot ha säkert de tva.
sagodiktarna Andersen och Topelius, dem hon kände från sin barn
dom, haft betydelse för verket. Båda ha de kunnat lära henne na
got av själva berättandets konst, båda ha de också kunnat inspirer
henne till den starka personifieringen av naturting och abstrakta be
grepp. Den gamla mamsell Marie, som bland täckbågar och r°s
kvarter gripes av kärleken och blir löjlig genom den, har nag°
Andersenskt över sig. Henrik Hildén har åter visat, hur myck’et ,
Gösta Berlings saga erinrar om Topelius — hur Erland StjernkofS
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
