Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nittiotalet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
främsta uppgifter i att bringa frisk europeisk luft in i den tryckande
atmosfären i Sverige, så var tiden nu åter mogen för en reaktion.
I essayn Om svenskarnes lynne (1896) upptog Heidenstam ämnet
°ch kastade fram en spirituell, eggande maning att låta de äkta
svenska dragen, storvulenhet, djärvhet, fantasirikedom — alla ofören-
liga med naturalismens petiga verklighetsbeskrivning — träda fram i
dikt och annan kulturgärning. Både den bildande konsten och dik-
ten söka nu anknytning till svensk jord och svensk tradition. De
svenska konstnärerna vända hem från Paris och slå sig ned i den
svenska landsorten. Den svenska konstindustrien och det svenska
konsthantverket söka svenska motiv. I den 1891 invigda Skansen
skapade Artur Hazelius en helgedom för de svenska folkliga traditio-
nerna. Konst- och industriutställningen 1897 hälsades som ett åskåd-
ligt bevis på den nationella renässansens kraft. Ellen Key skrev om
den i ett Öppet brev till Verner von Heidenstam: »Det var natur-
ligtvis endast fåtalet, som på utställningen iakttog de omedelbara ytt-
nngarna av den medvetet svenska riktningen inom arkitekturen, konst-
’ndustrien och konsten, den riktning, vilken gav utställningen dess prä-
gel av ungdomliga, banbrytande krafters glädje. Att en del av utställ-
n,ngsarkitekturen var en genial fantasi över svenska motiv, hämtade
ur arbetslivet, naturen och historien; att den svenska ärligheten givit
Sln prägel av soliditet även åt det tillfälliga; att konsten under sitt
Harmande till livet icke längre förbisett alla de rika dekorativa ingi-
velser som den finner i vår egen växt- och djurvärld; att de stora
konstnärerna börjat fördjupa sig i vårt lands natur -— allt detta blev
väl icke klart för mängden.» Inom den historiska vetenskapen får
Harald Hjärnes hävdande av statsbegreppet ett starkt inflytande på
c*en akademiska ungdomens nationella tänkesätt. Unionsupplösningen
t9O5 fördjupar sedan ytterligare hos många av nittiotalets män, som
hos Levertin, den nationella samhörighetskänslan.
I litteraturen visar sig denna nationalism i ordets vidaste bemär-
kelse framför allt i upptagandet av svenska historiska ämnen och i
fördjupandet av hembygdskänslan. Heidenstam, som i sin skrift Mo-
dern barbarism (1894) ivrigt försvarar den historiska pieteten, skriver
Karolinerna, Heliga Birgittas pilgrimsfärd och Folkungaträdet. Selma
Lagerlöf bygger Gösta Berlings saga på traditioner från 1800-talets
förra del. Dalarnes historiska minnen från Gustav Vasas dagar träda
föam hos Karlfeldt. Levertin, vars svenskhet framför allt är kultur-
historiskt präglad, skildrar i sin prosadiktning Gustav IILs och Karl
KV:s Sverige.
Hembygdskänslan fanns under åttiotalet i många av dess allmoge-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
