Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Åttiotalets författare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fick någon synbar betydelse. Han skrev flitigt i tyska tidningar och tidskrifter,
men fortsatte ock sin svenska författarverksamhet, ehuru hans böcker till stor del
funno norska och tyska förläggare tidigare än svenska.
Kamp mot naturalismen.
I hans litteraturkritiska verk från denna tid avspeglas klart hans idéers
utveckling. I Det unga Skandinavien (på tyska 1891) hyllar han ännu varmt Georg
Brandes, särskilt som Nietzscheprofet, och porträtterar sina två mästare Jacobsen
och Strindberg samt ger en mycket hög uppskattning åt Garborgs naturalistiska
verk, vilket väl till en del beror på den frändskap han som »bondestudent» kände
med den norske författaren — för övrigt bevarade Hansson påfallande länge en
anmärkningsvärd förkärlek för några extremt naturalistiska verk som Hans Jaegers
Fra Kristiania-bohêmen. Men redan samma år 1891 skrev han en broschyr
Materialismen i skönlitteraturen (tr. 1892), där han, kombinerande tankegången från
sina uppsatser om de franska dekadenterna med idéer från Nietzsche och
Rembrandt-tysken, förkunnar, att i stället för den uttorkade naturalismen skall träda en
ny subjektiv och personlig diktning, vars mål blir att uttrycka individualiteten i
alla dess skiftningar. I Tolkare och siare (på norska 1893) samlade han så en
rad studier över författare, hos vilka han fann den nya tidens anda uttryckt: Poe,
Garschin, Rembrandt-tysken, Bourget, Stirner, och till dem fogade han målaren
Böcklin, vars konst med dess »instinktro» för honom även tycktes innehålla något
av denna andas innersta essens. Här uppsade han också definitivt juden Brandes
tro och lydnad. Och slutligen utvecklade han ännu en gång i de till största delen
i början på nittiotalet skrivna essayer över det konstnärliga skapandet vilka han
1897 utgav under titeln Kåserier i mystik, sina åsikter om diktens väsen, enligt
vilka poesien framspringer ur den psykofysiologiska hemlighetsfulla innersta
grunden i människans väsen. Det är en mystik, som utgår från naturalismens exakta
psykologiska analys, men tror sig övervinna naturalismen genom att söka
framtränga till det omedvetna och irrationella i människans väsen, till rasurgrunden
och till nervvibrationerna, som Ola Hansson älskar att tala om. Uppenbarligen
har emellertid Fredrik Vetterlund rätt, då han understryker, att en mystik av
denna art — liksom också en Bourgets psykologiska analys — ännu till sin kärna
är naturalism.
Diktning under nittiotalet.
Under nittiotalet utgav Ola Hansson endast prosaböcker. Den första av dem
var novellsamlingen Tidens kvinnor (på tyska 1891), en serie analyser av kvinnligt
erotiskt själsliv, som i mycket motsvarar de studier över manlig erotik han gjort
i Sensitiva amorosa; båda ha de samma inriktning på det patologiska och
otillfredsställda. Dess slutord äro karakteristiska: dessa tidens kvinnor fira sin vilda,
upphetsade, perversa häxsabbat uppe på Dent du Midi, vars eviga snö lyste vit
mot den blå himlen, dansande om varandra, nakna, utan fikonlöv — »gåtor,
sfinxer, monster och mysterier, vilka alla buro den hemliga nyckeln skramlande i
den lösta Venusgördeln». Med dessa berättelser (och den 1891 skrivna Hos
huldran) frigjorde han sig emellertid i huvudsak från den trolldom, i vilken
analyserna av mer eller mindre patologisk erotik hållit honom fången. I
berättelserna i Kärlekens trångmål (1892), skrivna ungefär samtidigt med novellerna i den
föregående boken, ser man hur andra motiv sysselsätta honom. I Husvill,
författad i Skåne 1889, då beslutet att lämna Sverige börjat mogna hos honom,
visar han dubbelheten i sitt väsen — å ena sidan bundenheten vid sitt hems jord
och mark, å den andra längtan ut i den vida, fria världen med dess andliga
rikedom och kulturella impulser. Men bondsonen, som från studierna vänt tillbaka
till jordbrukarens yrke, kan icke göra sitt val mellan de två kvinnor, som vardera
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 10:54:29 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ilsvlihi/7/0294.html
