Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Strindberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
han de två författarnas uppmärksamhet på varandra. I själva verket
hade Strindbergs egen utveckling redan fört honom ganska nära
Nietzsches övermänniskotankar. Allt sedan Giftas II hade kampen
mellan man och kvinna varit ett grundläggande motiv i Strindbergs
diktning, men småningom hade det utvidgats till -kampen mellan
starka och svaga individer över huvud, mellan de intelligenta och de
ointelligenta, och samtidigt hade hans forna demokratism givit vika för
en allt mer intelligensaristokratisk uppfattning. Den framträdde först
1 några noveller (Hjärnornas kamp, De små, De stora), men sedan
°cksa i Fröken Julie och i Fordringsägare. Likaså hade hos Strind-
berg redan före bekantskapen med Nietzsches verk utvecklats ett
mtensivt hat till kristendomen. Men både intelligensaristokratismen
°ch kristendomshatet stegras genom dennes påverkan betydligt. Detta
synes klart i den på en både ruskig och löjlig episod från Strind-
bergs Danmarksvistelse byggda novellen Tschandala, där en lömsk
°ch feg zigenare tillintetgöres av sin motståndare, en andligt över-
lägsen kulturmänniska. Även på andra vägar hade Strindberg emel-
lertid förts bort från den egentliga naturalismen. Hans bekantskap
Iricd den nya franska psykologien och psykiatrien hade stimulerat
hans intresse för hypnos och suggestion; i Fadren mördar Laura
ryttmästaren genom att ingiva honom föreställningen att han är sin-
nessjuk, i Fröken Julie suggererar Jean Julie att begå självmord, och
1 Fordringsägare spelar suggestionen en central roll. Vid denna tid
korn Strindberg i beröring med Ola Hansson, som också intresserade
S1g för sådana fenomen och stärkte dessa impulser hos Strindberg.
*-jenom Ola Hansson blev han bekant med Poes verk, och även
de gjorde ett mycket starkt intryck på honom — han ifrågasatte om
lcke han, som var född samma år Poe dog, i sig upptagit dennes
sJäl. Hos Poe fann han mystiken, det naturvetenskapliga intresset,
den nervösa känsligheten hos sig själv. I de i Danmark skrivna
Sniadramerna Paria, Den starkare och Samum framträda dessa ten-
denser klart.
Men sitt största uttryck fick hela denna sinnesriktning hos Strind- I havsban-
bQrg i romanen I havsbandet, som han begynte skriva genast efter ’kL
ankomsten till Sverige och som utkom hösten 1890. Motivet, skär-
gäfdslivet, knyter den till Hemsöborna och Skärkarlsliv, och ursprung-
gen tänkte Strindberg att den skulle ingå i en ny samling Skärkarls
‘ Men andan och tonen blev en helt annan. Fiskeriintendenten
°rg är en kulturaristokratisk övermänniska, som kämpar sin ensamma
patnP både mot den av Strindberg numera så föraktade dumma, tarv-
§a massan och mot de lika dumma och tarvliga kvinnorna, som
I3I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
