Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Strindberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
men
122
lyx-
han
Tjänste-
kvinnans
son.
du mig.» Konstnärligt äro dessa
gare än den första delens — det
torra, överdrivna, skematiska. Men
icke den konstnärliga skapardriften,
ker inte, de fyra sidorna om modern som overgives av sina barn,
stodo tårarna henne i ögonen och hon skrev: »Han har setat i tunga
tankar, vemodiga, ensamma tankar och nynnat en sång medan skym-
ningen föll pä, och det har blivit ett stycke av den lyrik som har
livskraft mer än all världens teorier, därför att teorierna växla,
det djupast mänskliga alltid blir ett.»
Redan länge hade Strindberg i teori utdömt konsten som en
produkt ur sin rousseauanskt kulturfördömande synpunkt, ehuru
icke kunnat besegra sin egen inneboende diktarhåg. Men i uppsat-
serna i Likt och olikt om det allmänna missnöjet och liknande äm-
nen hade han sökt ge sina socialreformatoriska tankar en mer prak-
tiskt verksam form. Han planlade också ett stort sociologiskt verk
själsliga balansen tycktes svika, hade han sporadiskt haft förut, bl. a.
under Uppsalatiden, och ofta oroats av dem. Det retliga och hat-
fulla hos honom tar nu överhand, och samtidigt gripes han av van-
föreställningar om från alla håll hotande förföljelser. Han bryter miss-
tänksamt med nästan alla sina vänner. »Det unga Sverige», vars le-
dare han ansett sig vara, väcker hans vrede, då han under hemresan
för Giftasåtalet får klart för sig att det i kvinnofrågan icke delar hans
åsikter, utan hyllar emancipationstankarna. Samtidigt överger han de
idéer, på vilka han dittills byggt sin världsåskådning, och griper i
stället till nya, som motsvara hans uppdrivna jagkänsla och hans före-
ställning att han står i kamp mot hela världen.
Den andra delen av Giftas, skriven 1885, visar klart hans uppri-
vénhet och förändringen i hans åsikter. I företalet till den första de-
len hade han visserligen vänt sig mot emancipationsidéerna, som ville
ge kvinnan samma livsuppgifter som mannen, och i stället understru-
kit att naturen givit henne till främsta uppgift att vara mor, men han
hade samtidigt där utvecklat ett frigörelseprogram för kvinnan, som
omfattade både lika uppfostran med mannen, upphävande av mannens
målsmansrätt och rösträtt. I förordet till den andra delen utslungar
Strindberg däremot vilda beskyllningar mot kvinnorna: de äro lata,
fega, bedrägliga, tyranniska. Och berättelserna exemplifiera för det
mesta dessa påståenden. Äktenskapet är icke längre någon lycklig
idyll, som ofta i Giftas I, utan nu är det en ständig kamp om mak-
ten mellan man och kvinna, där kvinnan kämpar med de lumpnaste
vapen: »Äktenskapet är ett människoäteri. Äter inte jag dig, så äter
berättelser i stort sett långt sva-
monomana kvinnohatet gör dem
helt underkuvade tendensen dock
Då Ernst Ahlgren läste Det räc-
Giftas II.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
