Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Strindberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
R
$
96
ny tid i den
med undantag
■
3] IGNATURERNA hade icke inlett någon
svenska vitterheten dels därför att de icke,
av Snoilsky, hade några begåvningar av tillräckligt stora
mått, dels och framför allt därför att de vad själva världs-
åskådningen angår i det väsentliga stodo på den gamla
boströmianskt idealistiska och kristna grundvalen, vilket gjorde att
deras estetiska reformprogram icke fick tillräcklig bärvidd. Tiden
var inne för en revolution av andra mått än de drömt om. Viktor
Rydberg hade med Bibelns lära om Kristus inlett en genomgripande
omvälvning av den religiösa uppfattningen, men icke heller hans
diktning blev någon den nya tidens morgonstjärna för de följande
generationerna; dess form följde alltför mycket traditionen från seklets
början, dess höga humanism var alltför aristokratisk för att tända de
ungas entusiasm, dess filosofiska innehåll alltför avlägset från tidens
nya tankar, och dessutom samlade han sina dikter till en volym först
1882, då redan radikalare nydanare hunnit kasta in mer explosiva
och revolutionära verk i den svenska litteraturen. Över huvud hade
1870-talet varit ett matt decennium i litterärt hänseende. Snoilsky
hade efter sina Sonetter 1871 gått upp i sitt mondänt aristokratiska
liv, och de övriga signaturförfattarna hade under årtiondet huvud-
sakligen visat, att det icke var från dem någon förnyelse kunde väntas.
Den svenska litteraturen låg med slappa segel i stiltjen. Men runt-
omkring i Europa blåste det upp till storm. Den naturvetenskaplig1
präglade världsåskådningen, som hämtade styrka ur darwinismen,
sopade bort den filosofiska idealismen. Realismen och naturalismen
trängde sig fram: Flauberts Madame Bovary är från 1857, och 1871
begynner Zola serien Les Rougon-Macquart. I Danmark och Norge
framträdde de nya riktningarna snart fullt utvecklade: i Dan-
mark med Georg Brandes’ föreläsningar om Hovedstrømningerne 1
det nittende Aarhundredes Litteratur från 1871 och J. P. Jacobsens
Fru Marie Grubbe från 1876, i Norge med Björnsons En Fallit 187S
■
JIKp®
Inledning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
