Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Signaturerna — Snoilsky
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
79
äktenska-
pet. Flytt-
ning till
utlandet.
Då bröt han sig med ens, när han redan närmade sig fyrtiotalet, Det andra
ut ur hela denna krets, som tycktes ha snärjt honom i sina konven-
tionella bojor. På försommaren 1879 tog han avsked från sin befatt-
ning i utrikesministeriet och reste utomlands; i slutet av året förkla-
rades hans äktenskap upplöst, och i början av följande år gifte han
S1g med änkegrevinnan Ebba Piper, född Ruuth. Därmed hade han
ohjälpligt brutit med dåtidens strängt korrekta svenska societet. Han
Var ater vildfågel, som störtade sig ut i världen, denna gång visser-
ligen icke ensam, utan tillsammans med sin maka. Från hösten 1880
till hösten 1882 bo Snoilskys i Florens; därpå flyttade de till Dres-
den. Georg Brandes varnade förgäves Snoilsky för Dresden, »en
stad som sover kring ett museum» ; Snoilsky svarade, att han i varje
händelse nu levde blott i sitt hem, så att omgivningens större eller
mindre livaktighet intet betydde.
Snoilsky trodde till en början att hans landsflykt skulle innebära,
att han också sade farväl åt poesien. Men inom kort fick han er-
fara att den tvärtom nu åter under intryck av hans kärlek till sin hustru,
av den frihet från pinande förhållanden han hade vunnit och, enligt
ans egen försäkran, framför allt genom det intresse och den fina
0I"staelse för hans diktning hans hustru visade, sprang fram i hans
smne rikare än den gjort det sedan hans ungdoms stora resa. Vå-
ren 1881 gav han ut en samling Nya dikter 1879—1880. Den följ-
es redan 1883 av tredje samlingen och 1887 av fjärde samlingen
I ter. Den femte och sista samlingen utkom 1897. Det är sålunda
en rik produktion Snoilskys åttiotal omfattar.
J Snoilskys diktning åstadkom det nya giftermålet och befrielsen
an Stockholmskonventionerna ett genombrott av en art, som på-
uinner om den första stora utrikesresans frihetskänslor. Men denna
8ang är det dock mannen, icke mer ynglingen, som diktar. Och han
r nu bakom sig sitt livs första — och i grunden enda — stora
andling, medan han framför sig har ansvaret för henne, som följt
°nom. Ivä dikter från dessa olika tider, där han gripit till besläktade
ymboler, visa tydligt skillnaden i grundstämning. Till hans ungdoms-
esa hörde Vildfågel med dess jubel över att vara obunden av allt, fri
rried den obestämda, lockande rymden framför sig. Nu diktar han Svarta
Vanor, där icke längre den muntra äventyrshågen talar, utan en känsla
mörk, ödesmättad lidelse. Och samma känsla återvänder i Blodbo-
°, symbolen för den stora lidelsen mitt bland parkens annars klippta,
f„n 8röna träd. Att han brutit bojorna, som stängt hans personlighet,
J °ckså ett uttryck i att han nu lämnar sonetten, vars strama form
Dnge lockat honom, för att i stället gripa till enklare versformer.
Dikter.
V’
i"-‘ilj
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
