Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lyrik och versepik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tidning blev också ett slags förbindelseled mellan de bägge länderna.
Även tidpunkten var lycklig för en publicist med Sturzen-Beckers
läggning. I januari 1848 avled Christian VIII, och därmed blevo
både författningsfrågan och den slesvigska frågan aktuella, i februari
utbröt revolutionen i Paris och i april upproret i hertigdömena. Stur-
zen-Becker, som nu helt gick upp i politiken, råkade naturligtvis i
eld och lågor och fordrade energiskt ett svenskt ingripande i kriget,
skrev även en mängd dikter i denna anda, och trots det att 1848
års rörelser runno ut i sanden, blevo dessa år — som Sylwan fram-
håller — avgörande för hans följande liv: »Han hade fått en ställ-
ning i Danmark, och hans skandinavism hade fått sitt elddop. Hans
verksamhet hade fått en stor idé att samla sig om, och den skapade
hans öde.» Ända till slutet av 1850-talet var Sturzen-Becker därför
framför allt politiker. Hans tidning var ett avgjort radikalt blad, och
i sin för Biographiskt lexicon (1848) skrivna självbiografi karakteri-
serar han sig såsom »republikan, emedan han förgäves i andra stats-
former sökt en framför allt annat nödvändig logik, och han lämnar
åt andra liksom den monarkiska tron så även den teologiska dogma-
tiken, emedan den i hans ögon bygger på kontradiktioner, emedan
den bröstar sig över att giva något, som icke skall, icke får begri-
pas, emedan den pretenderar att sätta någonting utöver hjärtats och
naturens eviga, men simpla religion. Han är övertygad om, att där
går en försyn genom historien — dess spår äro ögonskenliga! — med
andra ord : en stor tanke och en stor rättfärdighet. Han vet därföre
även, att idéerna, vilka somliga kalla tidens utopier, men vilka i
själva verket äro framtidens axiomer, skola en gång fullt segra och
vinna verklighet. Till dessa framtidsfulla idéer räknar han skandina-
vismen.» Under de första åren skötte han sin tidning ensam, men
1853 tog han till biträde en ung man, Fredrjk Borg, likaledes en
fullblodsradikal. Till en början gick samarbetet bra, snart kommo
emellertid vissa slitningar, och då det 1854 artade sig till ett euro-
peiskt krig, blev Hälsingborg för trångt för Sturzen-Becker. Han
överlämnade då redaktionen åt Borg och flyttade på hösten över till
Köpenhamn; året därpå sålde han tryckeriet.
Det nya Köpenhamnsuppehållet, från 1854 till 1863, blev Sturzen- Äter i Kö-
Beckers stora politiska period, och inom den hemliga diplomatien Penhamn-
spelade han verkligen en viss roll. 1853 hade Ryssland råkat i
krig med Turkiet, och i mars året därpå ingrepo Frankrike och
England, till vilka sedan Sardinien sällade sig. Liksom Talis Qualis
och de övriga svenska liberalerna hade Orvar Odd alltid varit en
fiende till grannen i öster. Kunna vi •— hade han skrivit i Ore-
553
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
