Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lyrik och versepik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tarna skrevos 1848, då skandinavismens och frihetssvärmeriets vågor
gingo som högst i universitetsstaden, och av dem äro magistern och
Ginnten lika oberörda som Mowitz av Encyklopedien. Beskyllningen
för ensidighet drabbar emellertid Bellman likaväl som Wennerberg.
Wenner-
berg efter
Gluntti-
den.
Icke heller Fredmans Stock-
holm är hela 1760-talets. Av
de många olika studentty-
perna har Wennerberg dock
givit oss en, och denna är
onekligen ganska åskådlig,
i det hela också sympatisk,
ehuru man möjligen kunnat
önska, att Glunten ej varit
fullt så blottad på alla kul-
turintressen. Verklighetens
magister var det icke och
säkerligen ej heller verklig-
hetens Glunt, som för övrigt
ej nöjde sig med en slätstru-
ken kameral, utan blev filo-
sofie magister.
Gluntarne äro emellertid Wen-
nerbergs mest betydande litterära
insats. Hans långt senare utgiv-
na, till sin karaktär alldeles olika
„ ... , diktcyklar Romerska minnen och
Gunnar Wennerberg. 1
Fotografi. r89I. Trollrunor, som trycktes 1 hans
Samlade skrifter (1881—1885),
sakna betydelse och gingo även tämligen ouppmärksammade förbi. Såsom tondik-
tare förblev han däremot alltjämt verksam och skrev en mängd duetter, visor och
körer, som torde höra till de, åtminstone av den stora allmänheten, mest uppskat-
tade svenska kompositioner, som vi hava, så hans präktiga segersång Så contigit in
Lenom (1871) och framför allt hans härliga Davids psalmer (1861—1887), i vilka
hans starka religiösa känsla kommer fram. Sina mesta krafter ägnade han dock
åt ämbetsmannabanan och statslivet. Efter att hava haft åtskilliga kommittéupp-
drag, blev han 1865 expeditionschef i ecklesiastikdepartementet och fem år där-
efter statsråd. Såsom sådan avgick han 1875 och blev då landshövding i Växjö,
men kallades ånyo 1888 till chef för ecklesiastikdepartementet. Härifrån avgick
han med anledning av en befordringsstrid 1891 och levde sedan i stillhet såsom en
statslivets och studentsångens patriark ända till sin död 1901, vördad och älskad
av sin samtid, vördad såsom målsmannen för ett gammaldags karolinskt svensk-
mannasinne, älskad för sin ungdomsbragd. Ty mer än någon atnnan student-
sångare hade han hos ungdomen anslagit strängar, som fortfarit och fortfara att
vibrera. Av 1840-talets rikssvenska dikter visade sig Gluntarne till sist såsom de
livskraftigaste.
506
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
