Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Roman och novell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1700-talets romanlitteratur, Sterne, Fielding och Le Sage samt även Cervantes; i Uno
von Trasenberg omtalar han Sancho Panza och i Ottar Tralling citerar han Sterne.
I sin minnesteckning över Cederborgh har Böök framdragit en otryckt självbiografi,
som Cederborgh skrev 1802, då han blott var aderton år. Redan tanken på en
dylik självbiografi torde den ungdomlige författaren hava fått från Sternes Tristram
Shandy, och även stilen
påminner om Sterne: »En tår tillrar,
då jag tänker på de risbastur,
jag som barn erhöll — låt oss
hasta ifrån detta rysliga
spektakel till — ett — kanske ännu
mera bedrövligt — jag menar de
luggar, jag för Cornelius Nepos
rikeligen åtnjutit. — — Skyndom
även härifrån, låtom oss snarare
gå till ett ämne, som kommer
att intaga ett betydligt rum i min
levernesbeskrivning och borde
göra det i allas — här — menar
jag — vad? — jo tobak» etc.
 |
Fredrik Cederborgh.
Miniatyr på elfenben. |
I Sternes stil är också, att
fortsättningen på biografien blev ett
några år senare påbörjat Försök
till resebeskrifning, som
antagligen var ämnat att bliva något
i samma stil som A sentimental
journey. Från denna förebild
lyckades han emellertid tämligen
befria sig, och då han inför
allmänheten framträdde såsom
författare, hade han vida bättre
inspirationskällor. Det var
Cervantes och Le Sage. Liksom dessa ville han nu giva en serie kulturskildringar.
Romanen hette »Uno von Trasenberg. Berättelse af Friherre Dolk», och den första
delen kom ut på sommaren 1809. Den gjorde en stormande lycka och måste ännu
samma år omtryckas i en ny, något ändrad upplaga. Denna framgång var nog
anledningen till, att Cederborgh fortsatte med en andra del, som var färdig vid
årsskiftet; i slutet av 1810 följde en tredje, som är betydligt svagare än de andra
och blott innehåller en nödfallsavslutning. Huruvida han från början tänkt att
skriva mer än den första delen, torde vara tvivelaktigt. Plan och handling voro
för honom — liksom för Sterne — en tämligen likgiltig sak. Han tyckte om att
låta pennan löpa, att kasta ned små skizzer på papperet av de bilder han
uppfångat, och kompositionen, sammanhanget mellan dessa bilder, brydde han sig
mycket litet om. Den första delen slutar helt abrupt: hjälten och hjältinnan trilla
ned i en tunna. I början av den andra frågar den fingerade författaren, friherre
Dolk, en »konduktör» d. v. s. Cederborgh, hur han med heder skulle kunna
få upp Uno ur tunnan, och ber honom »vara så god och laga så, att det blir
någon plan i boken, att Uno får någon bestämd karaktär o. s. v. Då jag började
boken, tillade han, övertänkte jag icke (likt många andra), att den, som utan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 10:53:53 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ilsvlihi/6/0162.html
