Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Pressen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
PRESSEN
Pressens genombrott.
I den svenska pressens historia är 1830 ett märkesår, ty det var
då, som det första numret av Aftonbladet utkom. Tidpunkten
var onekligen gynnsam för ett dylikt företag. I utlandet
timade märkliga händelser — framför allt julirevolutionen i
Frankrike, revolutionen i Belgien, som utbröt månaden därpå,
det polska upproret i slutet av november — händelser, vilka
naturligtvis starkt intresserade allmänheten, och den utländska pressen,
särskilt den franska, genomgick just vid denna tid en kraftig
utvecklingsprocess. I Sverige hade ett liberalt oppositionsparti vuxit fram,
vilket krävde ett organ, och härtill voro de i det förra bandet
omtalade liberala tidningarna knappt lämpliga. Att intresset för en
politisk diskussion vuxit, framgår även därav, att samma år, som
Aftonbladet utkom, började även en annan tidning, Svenska Minerva, som
snart blev det konservativa partiets egentliga språkrör. Svenska
Minervas motståndare blev Aftonbladets utgivare Lars Johan Hierta.
Hiertas biografi.
Han var född i Uppsala 1801, blev 1821 filosofie magister, tog s. å. juris
kandidatexamen och ingick på vanligt sätt i en mängd av huvudstadens
ämbetsverk. 1823 tjänstgjorde han även såsom notarie vid riddarhusets kansli, och
härigenom kom han in i den politiska situationen samt fick tillfälle att öva sin penna
i en stil, som vi sedan skola återfinna i Aftonbladets spalter. Ridderskapets och
adelns medlemmar ville naturligtvis uppträda och glänsa i debatterna, och då
försynen icke givit alla de erforderliga naturgåvorna, vände sig de mindre
skrivkunnige till de unga kanslisterna för att låta en av dem avfatta det yttrande,
som skulle uppläsas. Av denna utväg begagnade sig en gammal major och
hovjunkare Rosenschütz. Då fråga uppstått om inrättandet av en frihamn på
Gotland, hade majoren ett anförande, som skrivits av Hierta och som är så vältaligt,
att ett utdrag här förtjänar sin plats: »Den statsekonomiska nyttan av detta
förslag vitsordas fullkomligt av alla länders historia. Ännu läsa vi med beundran
uti de gamles hävder, huru det stolta Rhodus utgjorde källan till dessa länders
välmakt, den Euphratens och Tigris’ böljor vaggade i sitt sköte, där Asiens
praktfulla dikter och Zoroasters vishet finnas förvarade i Firdusis kämpaspel och
Sanskrits heliga läror. Och denna koloss, vilken med ett jättesteg förenade Rhodus
och fasta landet, lik en varnande bild av den kerub, som fordom stängde våra
första föräldrar från paradisets portar, och därjämte försvarade ingången till denna
ö — huru hade väl den kunnat höja mot höjden sin hårda hjässa, om icke medelst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 10:53:53 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ilsvlihi/6/0086.html
