Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den religiösa evolutionen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
var också Gamla testamentet en inspirerad skrift samt därför normgivande för
den kristnes tro. I uppsatsen Jehova-tjänsten hos hebreerna före babyloniska
fångenskapen tog Rydberg nu upp frågan och gav, enligt bibelns vittnesbörd, en
framställning av gudsbegreppets utveckling hos israeliterna, visade upp, att deras
äldsta religion icke var monoteistisk, utan att Jehova blott var en stamgud för
Israel, att guden ägde ett barbarfolks grymhet, att han dyrkats i beläten och med
människooffer o. s. v. samt först så småningom utvecklat sig till en högre och
renare gestalt. Om den senare forskningen väl i flera enskildheter kommit till
andra resultat, torde själva grundtanken vara densamma, som omfattas av alla
moderna exegeter. Av en något annan art var den kulturhistoriska avhandling,
Medeltidens magi, som också inflöt i Warburgs Månadsskrift. Den gick igenom
fyra nummer och behandlade — efter ett inledande kapitel om medeltidens
världsåskådning i allmänhet — kyrkans magi, den lärda magien och folkets magi,
varigenom det hela blev en framställning av den medeltida vidskepelsens historia.
Det kanske första intryck, man får, då man nu läser denna avhandling, är
förundran över, att en man, som blott en kort tid fått ägna sig åt universitetsstudier
och sedan nödgats träla i en tidning, kunnat förvärva sig en dylik — verkligen
solid och omfattande — lärdom. Ty jämför man Rydberg med dem, som
samtidigt sutto på professorsstolarna i riket, så förefaller hans vetenskapliga barlast
betydligt tyngre. Och icke blott detta. Han har ock en klarare, mera
vetenskaplig syn på problemen, i varje fall förmågan att uppsöka intressantare ämnen
för forskningen. Därtill kommer slutligen den briljanta framställningen, ty såsom
stilist är Rydberg här enklare och mera naturlig än i sina senare prosaskrifter.
Den gamle Boström var också överförtjust: »Vi hava nyligen fått läsa en verkligt
beundransvärd skrift av Herr Viktor Rydberg i 4:de och 5:te häftena av Svensk
månadsskrift, vilken utgives av Herr C. S. Warburg i Göteborg. Den har till
överskrift Medeltidens magi och är ännu icke avslutad, men vi skulle högeligen
önska, att våra teologer och präster dock ville väl läsa och inlära, vad därav
utkommit. De skulle då kunna få lära sig, varest läran (helvetesläran) först har
uppkommit och huru hon därifrån har fortplantat sig till judar och kristne, men
isynnerhet vilka verkningar hon haft, då hon varit gällande och verksam. De
skulle få se, huru hon redan tidigt förvillade och förfalskade det kristna religiösa
medvetandet och huru hon slutligen gjorde av hela den kristna medeltiden, för
att så säga, ett enda stort dårhus, ur vilket allt hitintills endast ett ringare antal
av sundare och kraftigare naturer kunnat fullkomligt befria sig. En förträffligare
skrift i sitt ämne veta vi oss knappt hava läst.»
Väsentligen tack vare Rydberg kan Warburgs Månadsskrift nästan
sägas beteckna ett genombrott i det religiösa åskådningssättet. I viss
mån var det ju upplysningen, som här uppstod på nytt. Men i en
annan gestalt. Den var icke längre nedrivande, utan fylld av
romantikens idealism och dess varma religiositet, och det var denna
världsåskådning, för vilken Rydberg sedermera även i sin diktning blev
den främste banérföraren. Men också Warburgs egna uppsatser voro
av betydelse. Så var det han, som först gjorde den svenska
allmänheten bekant med John Stuart Mills skrift On liberty, som kom att
spela en så stor roll för 1880-talets ungdom, och ännu viktigare var
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
