Illustrerad svensk litteraturhistoria / 6. Efterromantiken / 59 (1926-1932) Author: Henrik Schück, Karl Warburg Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den religiösa evolutionen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Vilken av dem har rätt? »De frågorna kunna naturligtvis icke
avgöras, utan att man rådfrågar bibeln och med den som lagbok dömer
över bekännelserna.» Ur protestantisk synpunkt torde denna
grundsats ej kunna bestridas. Men huru skall man läsa bibeln? »Kanske
med våra bekännelseskrifter eller
symboliska böcker som ledning
för omdömet? Den, som
fordrar det, förgäter alldeles, vad
den viktiga frågan gäller. Just
den, över vilken man har att
döma, väljer man ej till ledare
och bestämmare av sitt
omdöme... Det är således
nödvändigt att läsa bibeln utan
dogmatiska förutsättningar.» Å den
andra sidan — tillägger han —
är det »lika nödvändigt att icke
skrida till dess (Nya
testamentets) studium med den
förutfattade mening, att man uti
detsamma skall återfinna sin egen
tidsålders vetenskapliga och
förståndsmässiga världsåskådning.

Omslag till Bibelns lära om Kristus. 1862.

Detta fel begicks av den
gammalrationalistiska skolan... Bägge
de sinsemellan kämpande
partierna — dogmmännen och
rationalisterna — tävlade om att
överträffa varandra i
godtycklig bibelutläggning. Bägge hade var sitt mål redan i förväg givet.»
Rydberg däremot vill utan förutfattad mening i den ena eller andra
riktningen undersöka bibelns egen. Efter detta vänder han sig till
läran om treenigheten, och visar upp, att det enda bibelställe, på
vilket dogmen kan stödja sig, är en relativt sen förfalskning
något, som redan Luther funnit. Därefter övergår han till frågan
om Kristi gudom. Evangelierna förfäkta, att Jesus var Kristus eller
— på hebreiska — Messias. Men vad menade man med Messias?
Rydberg går därefter in på Messias-föreställningens utveckling hos
israeliterna. Till en början var denna nationellt politisk. Messias
var en Davidsättling, som skulle återupprätta Israels rike; sedermera
erhöll denna föreställning en mer och mer transcendent karaktär, och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>