- Project Runeberg -  Illustrerad svensk litteraturhistoria / 6. Efterromantiken /
37

(1926-1932) [MARC] Author: Henrik Schück, Karl Warburg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den religiösa evolutionen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

riktning är, att de söka befria sig från Schellings panteism och utveckla denna
i teistisk riktning. De kände den dolda motsägelsen mellan schellingianismen
och kristendomen, och deras spekulation gick ut på att försona filosofi och
kristendom, d. v. s. att med filosofien bevisa kristendomen. Svårigheten eller
omöjligheten i denna uppgift skall, enligt Hwasser, ha varit orsaken till den
sinnessjukdom, som till sist drabbade
Biberg: »Han måste inför sitt
eget medvetande erkänna, att
han stigit djupare ned än de
flesta andra i forskningens gruva,
där filosoferna arbeta, och hans
själ genomgreps av den mörka
aningen, att det icke är där, som
man med framgång kan
eftersöka sanningens ädelsten...
Denna tvivlets demoniska ande
blev omsider hans själ
övermäktig» och övergick slutligen till
sinnesrubbning. Geijer däremot,
som var en djupt religiös natur,
tyckes visserligen aldrig hava
varit besvärad av några dylika
tvivel, men såsom vi sett
förnekade han dock både
treenigheten och satisfactio vicaria i den
mening, de av kyrkan
uppfattades. Någon böjelse att uppträda
mot kyrkan finner man
emellertid icke hos denna tids filosofer,
utan snarare en tendens att släta
över de divergenser mellan
filosofi och kyrkolära, som man
icke kunde undgå att iakttaga.

illustration placeholder
Chr. Jac. Boström

Litografi. Lithografiskt allehanda. 1865.

Helfvetesläran.



Den förste, som i detta fall tog bladet från munnen, var Boström.
Hans statslära med dess försvar för ståndsrepresentationen hade inom
det konservativa lägret på 1860-talet hart när anseende såsom en
politikens bibel. Men i den religiösa frågan intog han en rakt
motsatt ståndpunkt och fick här den tvivelaktiga tillfredsställelsen att
skörda bifall från den liberala pressen, vilken eljest betraktade honom
såsom reaktionens svarta får. 1864 utgav nämligen Boström den lilla
broschyren Anmärkningar om helfvetesläran, våra theologer och prester
allvarligen att förehålla. Anledningen till detta inlägg — skriver Boström
— var »en fasansfull händelse, som nyligen passerat i Dalarna, där en
moder, på uppmaning av en sjuk och bortkommen dotter, har
bundit sitt nio års gamla barn och jämte en annan medelst risande

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 10:53:53 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ilsvlihi/6/0059.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free