- Project Runeberg -  Illustrerad svensk litteraturhistoria / 6. Efterromantiken /
15

(1926-1932) [MARC] Author: Henrik Schück, Karl Warburg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skolor och universitet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

apologisten ensam har ett nästan lika stort antal gossar under sin information som
de övriga lärarna i de fyra klasserna tillsammantagna.» Med anledning härav
föreslog Linköpings konsistorium, i skrivelse till gillet, att omdana
apologistklassen till »en s. k. realskola» på tre klasser, i vilken skulle givas undervisning i
kristendom, filosofi och moral (på svenska), franska, tyska, bokhålleri, historia,
geografi, teckning, matematik, naturalhistoria m. m. Då emellertid staten ej kunde
betungas med utgifterna för en mängd nya läroverk, sökte Murberg nå ett
liknande, men mindre dyrbart resultat genom att dela trivialskolan på två linjer.
Enligt hans förslag skulle trivialskolan först hava en gemensam, förberedande
klass, vilken för dem, som ämnade gå den prästerliga eller lärda vägen, skulle vara
tvåårig. Från denna förberedande klass skulle gossarna uppflyttas i den gamla
trivialskolans tredje klass, där de skulle gå två år samt ytterligare två år i den
nästa, varefter de voro mogna för gymnasiet. På denna linje, den s. k. latinska
eller läseskolan, skulle latin, grekiska och hebreiska läsas, men inga moderna
språk. Den andra linjen kallade han den svenska skolan eller räkneskolan. Sedan
lärjungarna blott ett år gått i den gemensamma klassen, skulle de uppflyttas i den
svenska skolan, som i likhet med den latinska också borde hava två tvååriga klasser.
I denna svenska skola skulle icke latin läsas, men däremot först tyska och sedan
franska och engelska, samt vidare kristendom, naturlära och matematik. Därmed
skulle lärjungarnas skolgång, efter en femårig kurs, vara avslutad, och till
gymnasiet kunde de icke övergå. Murbergs svenska skola motsvarar således närmast
våra dagars realskola, och även hans delning på två linjer har sedan slagit igenom.
I viss mån föreslog han en dylik linjedelning även för gymnasiet, en läroavdelning
och en civilavdelning, den förra för dem, som ämnade gå den prästerliga eller
lärda vägen, den senare för dem, som önskade bliva civila ämbetsmän. Utom i
språken skulle undervisningen dock vara gemensam för båda linjerna; de timmar,
då läroavdelningen läste grekiska och hebreiska, skulle civilavdelningen läsa tyska,
franska och engelska. Någon särskild lektor i moderna språk föreslog han dock
ej, utan skulle undervisningen i de tre språken fördelas på tre andra
gymnasielärare. Latin skulle icke läsas på civilavdelningen, lika litet som de två andra döda
språken, och en elementär kunskap i latin hade ju avdelningens alumner inhämtat
redan i trivialskolan.

1807 års skolordning.



Emellertid avled Murberg under arbetets gång, och hans förslag överlämnades
då till ärkebiskop Lindblom, som så pass starkt modifierade det, att föga av de
egentliga reformtankarna kommo att återstå. Det blev Lindbloms förslag, som
med några ändringar upptogs i 1807 års skolordning. Sambandet mellan kyrka
och skola är här lika starkt som förut, och även här betraktas lärarplatserna blott
såsom en förberedelse för befordran inom kyrkan. Det nya bestack sig till någon
minskning i studiet av latin och teologi samt vidare däri, att profangrekiskan
delvis fick ersätta bibelgrekiskan, varjämte en styvmoderlig plats bereddes vissa
nya ämnen såsom moderna språk och naturlära. För övrigt blev det i huvudsak
vid det gamla. Lektorerna på gymnasiet voro sex: två i teologi, av vilka den ene
även undervisade i hebreiska, den andre även i grekiska, en i latin, en i filosofi,
en i matematik och en i historia. Därjämte fanns en gymnasieadjunkt, vilken
med historielektorn skulle dela undervisningen i franska eller tyska samt dessutom
stå för naturalhistorien. Trivialskolan började med en gemensam, förberedande
klass »för alla skolepiltar, i vad väg de söka undervisning, från vilken klass de,
som ämna sig åt litterära yrken, i vanlig ordning uppflyttas till de i trivialskolorna
befintliga övriga klasser, men de åter, som vilja förvärva sig i näringarna nyttiga

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 10:53:53 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ilsvlihi/6/0033.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free