Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tegnér
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
dess hjältar för våldskräktare, dess mod för förtvivlan, dess segrar
för lyckskott... Med ett ord: man gör, vad man kan, för att förfalska
det förflutna och förslava det tillkommande, man mördar minnet och
förgiftar hoppet.» Men dylika läror kunna blott vinna en tillfällig
seger: »tidens flod kan ej tvingas att gå baklänges, och om man
lyckas att för ögonblicket dämma dess fart, överstiger han så mycket
våldsammare sin brädd och bortsköljer de barnverk, man uppfört på
stränderna.»
Dylika yttranden av en kandidat till biskopsstolen i Växjö voro
onekligen ytterst oförsiktiga, och excellenserna — berättade Tegnér
för Martina von Schwerin — »funno mitt tal alltför dristigt och skarpt.
Sant är också, att jag ej skonade den heliga alliansen och de infama
principer, som nu styra världen. Men som jag icke ämnar göra någon
lycka i diplomatiken, tyckte jag, att jag väl kunde säga rent ut, vad
alla människor visste, att jag tänkte.» Lika litet som han hyllade
den samtida obskurantismen, lika litet delade han den förtjusning, för
Karl Johan, som var nästan allmän i landet. I Nore hade han,
såsom vi minnas, nästan ostentativt förbigått segrarens namn. Ty för
Tegnér var det en dödssynd att vara tsarens allierade, och detta hat
mot den ryska despotismen följde honom i graven; mot slutet av
skaldens liv fick detta rysshat en nästan monoman karaktär. Det
dröjde därför ganska länge, innan han fick någon sympati för Karl
Johan. Ännu 1830 skrev han till Franzén: »Kungen må vara, på sitt
vis, en stor man. Men just därföre är han också svår att berömma,
och fullkomligen löjligt förefaller det mig att tala om folkets kärlek
till en man, som varken känner deras språk eller seder och med
folket har vida färre beröringspunkter än hans hovmän och övriga
drängar.» Men i denna punkt, liksom i hela sin politiska åskådning,
slog han på 1830-talet om och av samma anledning. Ett genomgående
lynnesdrag hos Tegnér var trotset. I Gerda hade han skrivit:
Nordens kraft är trots, och falla
Är en seger för oss alla,
Ty förr än man föll till slut,
Fick man ändå kämpa ut.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
