Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tegnér
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
att icke erkänna. Få av våra goda huvuden innehava denna mängd
av kunskaper, som så väl smälts, ej heller denna lätthet att göra dem
märkbara för andra; en okunnig likasåväl som en begåvad man skall
finna behag i samspråk med honom.» Då excellensen
Trolle-Wachtmeister stött sig på hans mycket fria umgängessätt, tog Martina von
Schwerin i brev till Brinkman honom mycket livligt i försvar:
»Tvivelsutan är Tegnérs vandel ingalunda idealisk; men får man inte
förlåta, att han, som så många andra, söker undslippa den tyngande
ledsnad, som livet ofta lägger på oss i landsortens små sällskaper?...
Och om Tegnér ofta forledes att glömma sin överlägsenhet för att
närma sig den allmänna tonen, vågar jag svara, att detta nedstigande
aldrig grumlar sedligheten, som han hyllar såsom en beundrad make
till en mycket präktig och mycket begåvad hustru och som en av
de bästa fäder, som finnas. Genom naturen och sin begåvnings art
hatar han varje förkonstling och fruktar tråkigheten nästan på samma
sätt, som madame de Staël avvisade den.» Redan nu hade således
hennes beundran en mycket hög temperatur, och i de följande breven
blir färgtonen allt varmare. Även Tegnér blev intagen av den både
vackra och spirituella härskarinnan på Sireköping och började att
uppvakta henne med brev, som äro hans kanske yppersta — och det vill
säga mycket, ty såsom brevskrivare har Tegnér inga medtävlare i vår
litteratur. För vackra och begåvade kvinnor hade hans hjärtas strängar
lätt att komma i dallring, och å sin sida började också han att svärma
för den älskvärda korrespondent, han fått. Det var under dessa år,
som Axel och Frithiofs saga skrevos, och hans diktning fick nu ett
inslag av erotiskt svärmeri, som förut ej funnits i denna. Då Axel
kom ut, skrev Martina von Schwerin till Brinkman: »Jag fruktar tyvärr,
att vår store skald icke når hög ålder, ty hans utseende tillkännager
icke hälsa. Och dubbelt skulle jag beklaga hans bortgång, ty hans
hustru har sagt mig, att hans sjukdom har gjort honom mera poetisk
än någonsin. Och visserligen finnas i Axel stycken, som tyckas visa
detta slags regeneration. För första gången i sitt liv besjunger han
nämligen kärleken, och han gör det som en mästare. Också sade mig
hans fru, som tvivelsutan är en kvinna med begåvning: Jag har
ingenting annat emot det, än att det ej skrevs för en 15 à 20 år sedan.»
På sommaren 1822 träffades de vid Ramlösa brunn, och Tegnérs brev
övergå nu nästan till kärleksförklaringar. Så börjar ett (i maj 1823):
»Min älskade friherrinna! Bliv icke ond över denna titel. Jag kunde
använda tilläventyrs mången mera smickrande, men ingen mera sann.
Jag känner också ingen, som bättre förklarar det nöje, jag erfor under
en av de skönaste dagarna i min levnad, vars minne alltid skall bli
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
