Illustrerad svensk litteraturhistoria / 5. Romantiken / 594 (1926-1932) Author: Henrik Schück, Karl Warburg Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tegnér

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

gamla ge sina söner, förrän de skiljas hädan. Möjligen ansåg Tegnér
själv, att han här varit för mycket »götisk», men i varje fall har
eftervärlden varit av en motsatt mening. I den nästa romansen,
Frithiof tager arf efter sin fader, möter oss en tredje stil. Dikten är
på hexameter, och
Homeros har tydligen varit
förebilden. Det kan ju
sägas, att en till formen
antik dikt ej passar in i
en götisk cykel, men en
dylik anmärkning vore
pedantisk, ty såsom en
fristående dikt är denna
skildring överlägsen, en
bland vår litteraturs bästa
Homerosefterbildningar.
Så följer en svag,
sentimental dikt, Frithiofs
frieri, den första erotiska,
som dock i avslutningen
får en mera manlig klang.

Titelblad till Frithiofs saga. 5:e uppl. 1831.

Den femte, Kung Ring,
skildrar åter samme man
som i de avslutande
romanserna, men här möter
oss, som sagt,
motsägelsen i karaktären; den
fridsälle monarken börjar ett
krig, och den vise åldrin-
gen vill tilltvinga sig en
ung och skön maka.
Tegnér själv ansåg denna
romans vara den minst
lyckade, men knappt med rätta, ty frånser man motsägelsen i
karaktärsteckningen, som återgår till sagan, är romansen snarare bland de friskare.
I Frithiof spelar schack har Tegnér blott versifierat och utfört en episod
i sagan och såsom vanligt gjort det med stor talang. Därefter följa de
två stora erotiska dikterna Frithiofs lycka och Afskedet, vilka skildra
mötet i Balders hage och förmodligen voro de, som mest grepo
1820-talets läsare. Bakom dessa dikter ligger nog skaldens böjelse för
Martina von Schwerin. Men denna böjelse, som av breven att döma var

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>