Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Tegnér
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
års riksdag hade t. o. m. konstitutionsutskottet i princip uttalat sig för
ståndsförfattningens avskaffande: »Det första villkoret vid en representationsförändring
skulle vara, att alla svenska medborgare utan åtskillnad av stånd, yrken eller
levnadssätt skulle vara berättigade att deltaga i valet av nationens befullmäktigade.»
Detta krav återkommer också i Svea. I det framtidens rike, som hägrar för
skalden, tycker han sig se, hur »upp till statens nya tempel tåga ej skilda stånd, men
blott ett brödrafolk» — motsättningen mellan Tegnér och den Geijer, som kort
därefter framträdde såsom konservatismens förkämpe, röjer sig således redan här.
Stilen i Svea.
Det var dessa inlägg i dagens frågor, som till en väsentlig del
skapade Sveas oerhörda popularitet — troligen mera än diktens rent
estetiska förtjänster, ehuru även dessa voro stora. Någon ny stil
inleddes ej med Svea. Ty dikten är väsentligen ett gustavianskt
poem, blott man här skiljer på gustavianskt och eftergustavianskt.
Svea är fylld av den Kellgrenska diktens patos och dess entusiasm,
vilka däremot saknas hos de eftergustavianska poeterna,
alexandrinerna klinga ståtligare och mera fulltoniga än förut i svensk dikt,
men någon stilistisk förnyelse — som Atterbom med sin Prolog —
kan Tegnér här ej sägas hava givit. Svea utgör höjdpunkten av
gustaviansk diktning, den bryter ej med dess poetiska diktion, utan
rör sig — såsom särskilt Risberg och Ruben Berg visat — med idel
gustavianska fraser, uttryck och vändningar. Och dock måste man
giva även Böök rätt däri, att dikten likväl »genom sin psykologiska och
estetiska verkan är helt ny. Tegnérs vers är enklare, naknare, mera
muskulös; den låter tanken framträda med en klarhet, som man aldrig
finner i äldre svenska alexandriner.» Det är sant. Trots de
hävdvunna klichéerna är Svea icke efterklang, utan skriven av en skald,
som fulländat den gustavianska stilen och på denna tryckt sin egen
personlighets stämpel. Skillnaden mellan det på alexandriner
avfattade partiet och den följande avslutningen är också mindre stor, än
vad ofta urgerats. Det är möjligt, att Tegnér fått väckelsen till Svea
genom Manhem, som han utan tvivel läst på sommaren 1811, och
likheterna mellan de båda dikterna äro ju ock påtagliga, trots det
olika estetiska värdet. Men för det första kan Manhem endast hava
påverkat Sveas första del, och för det andra funnos de flesta av de
i Manhem framlagda satserna också i 1700-talets götiska dikter. Till
det väsentliga i Svea, krigsappellen, finnes ingen motsvarighet i Geijers
dikt. Att Tegnér icke dess mindre tagit ett ganska starkt intryck
från denna och över huvud från det första Idunahäftet, kan dock
icke förnekas. Så stammar nog det inslag av goticism, som finnes i
Svea, från Iduna, och dityrambens stridsskildring har till en del
inspirerats av den där införda översättningen av Hakonarmal.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 10:53:02 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ilsvlihi/5/0619.html
