Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Wallin och den religiösa rörelsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Samtidigt med Askelöf — och icke osannolikt inspirerad av hans
artiklar i Polyfem — framträdde en annan författare med ett
väsentligen lika program. Det var Geijer, som 1811 utgav sin broschyr
»Om falsk och sann upplysning med afseende på religionen. En
liten populär skrift ur det nittonde århundradet af En Lekman», som
från den schellingska filosofiens ståndpunkt innehåller en skarp
förkastelsedom över det gångna seklets sens commun-filosofi och dess
brist på religion. Geijer och nyromantikerna voro då ännu ej
personligen bekanta, och de senare visste icke, vilken som dolde sig
bakom anonymen En Lekman. Men de voro överförtjusta, och till
Livijn skrev Hammarsköld: »À propos av böcker så har här nyligen
utkommit ett förträffligt arbete under titel Om sann och falsk
upplysning i afseende på religion, ett sådant mästerstycke, att om än
vår tryckfrihet icke skulle hava skänkt oss mera än denna skrift, hade
vi dock skäl att välsigna den som den största välgärning. Då jag
känner ditt fritänkeri, skulle det synas underligt, att jag så för dig
prisar en religiös bok, om jag ej kände din opartiskhet och din känsla
för vilken förträfflighet som helst, om den än icke skulle helt och
hållet överensstämma med ditt mera av tillfällighet och nyck än genom
självständigt begrundande alstrade tänkesätt. Och jag försäkrar, att
du icke skall ångra läsningen av detta arbete, emedan den förträffliga
stilen, den grundlighet och värme i behandlingssättet och den äkta
och spelade sarkasm, som krydda denna lilla goda skrift, rikeligen
belönar den tid, du till dess läsning använder.» I Polyfem skrev han
också en mycket entusiastisk anmälan, varvid han dock — icke utan
skäl — anmärkte, att så populär, som författaren velat vara, hade
han likväl ej lyckats bliva.
Under året 1811 gjorde även Phosphoros ett betydande inlägg i
den religiösa rörelsen. Redan i dess första häfte 1810 hade
förekommit en uppsats om koralmusiken av Hæffner, och
septemberhäftet 1811 upptages nästan helt av Hedborns Psalmer och Andeliga
romanzer samt av tre psalmer av Sondén och en av Hammarsköld.
I den svenska psalmdiktningens historia äro särskilt Hedborns
betydelsefulla. De äro nämligen icke neologiska utan — för att
begagna det nu brukliga uttrycket — starkt kristocentriska och således
just ett uttryck för vad nyromantiken fordrade av psalmen. 1811
utkom även ett av Wallins psalmhäften, om vilket jag sedan får tala.
Året 1811 hade således varit ett i hög grad betydelsefullt år.
Det nästa, 1812, var särskilt ett psalmdiktningsår. I oktober
utkommo Profpsalmer av Franzén och Wallin, i november Geijers
Försök till psalmer och i december Hedborns Psalmer — hans förra,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
