Illustrerad svensk litteraturhistoria / 5. Romantiken / 174 (1926-1932) Author: Henrik Schück, Karl Warburg Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stockholmsromantikerna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

banko: »Som jag aldrig vunnit någon litterär ära, så hade jag ingen
att förlora, och om jag också ägde någon, så betyder ett intermezzo
ingenting, ifall förmåga hos mig ligger att reparera det genom något
bättre.» Romanen Aurora kom till av en liknande anledning. Den
nyss omtalade brodern — gardisten — fick bo hos honom, men
belönade denna gästfrihet därmed, att han stal och pantsatte Dahlgrens
klocka. För att kunna lösa ut den, skrev Dahlgren då ihop romanen,
och brodern fick under tiden bo kvar hos honom.

Autograf av C. F. Dahlgren. (Verserna äro en översättning av Matthias Claudius’ Abendlied) Kungl. Biblioteket. (Vf. 66, nr i6.)

Han var således icke blott den glade ordensbrodern. På bottnen
fanns det allvar hos skämtaren, och att även andra uppfattade detta,
framgår därav, att han 1828 av sina ståndsbröder valdes till
riksdagsman samt sedan ständigt omvaldes. För tidens religiösa rörelser stod
han heller icke främmande, var såsom teolog betydligt mera högerman
än Wallin, och i hans brev bryter det ofta fram en verklig, djupt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>