Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Franzén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
barnet. En man, rakryggad och modig, blev han aldrig, och erotiken,
som spelar en så stor roll i hans diktning, är barnets. Det finnes
— säger Castrén — »i den något blekt och blodlöst, som man ofta
återfinner hos dem, som vuxit upp bland kvinnor. Ingen lidelse
spåras: det är det elegiska, som är det naturligaste uttrycket för
hans känslor.» Under barndomen var hemmet hans värld, och någon
annan fick han strängt taget aldrig. Från denna synvinkel omdanar
han de idéer, som tränga sig på honom, och han förblir därför
alltid idealist och religiös. Till Uleåborg hade upplysningsfilosofien
ej trängt fram, av sekterismen tyckes det Franzénska hemmet också
hava varit oberört, och man stod där på en enkel, luthersk
ståndpunkt. Hela hans världsåskådning — säger Castrén träffande —
har sina rötter i denna uppfattning: »Den naiva barndomstro, som
tänker sig alla religiösa begrepp konkreta, personliga, blir väl för
de flesta snart nog en övervunnen ståndpunkt, men hos Franzén
bevarar den länge sin ursprungliga kraft. Stjärnorna bli Guds ögon,
och solen blir ’hans gudablick’.» Porthans upplysningsfilosofi
berörde honom därför icke alls, och kantianismen blev för honom
blott ett kort genomgångsstadium till luthersk kristendom.
Då han blott var tolv år, skrevs han in såsom student vid Åbo
universitet och hade där den lyckan att under det första året bliva
inackorderad hos Porthan, som under hela sitt liv omfattade honom
med en faders välvilja. Denna nära beröring med universitetets
främsta personlighet blev naturligtvis av stor betydelse för hans
utveckling, och säkerligen var det genom honom, som Franzéns
uppmärksamhet kom att riktas på andra litteraturområden än det
franska, på Tysklands, Englands och Danmarks litteratur. Hans
studier gingo snabbt. På sommaren 1789, då han blott var sjutton
år, promoverades han till magister och reste på hösten 1790 över
till Uppsala för att där fortsätta sina studier. Vid återkomsten
disputerade han på nytt och blev i april 1792 eloquentiæ docens.
1795 fick han ett anbud att såsom guvernör följa en ung Bremer
— sedan författarinnans far — på en utländsk resa, och hans dagbok
från denna, i utdrag meddelad av Castrén, ger oss den bästa
föreställningen om hans åsikter och hans syn på livet vid denna tid.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
