Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den eftergustavianska tiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
med innehåll, att »Vi vid övervägande av detta hans förhållande
anse verkan av Vår för för detta friherre Hans Hierta utfärdade
nådiga fullmakt på protokollssekreterarebeställningen komma att
förfalla». Hierta var således avskedad ur rikets tjänst, men blev icke
svaret skyldig, utan lät i tidningarna införa en annons, i vilken han
meddelade, att han i stället för det adliga namnet Hierta antagit
det ofrälse Järta. Därefter heter det:
»Av förekomna anledningar anser jag även nödigt förklara, att som jag
efter denna namnförändring är densamma person jag dessförinnan varit, så
komma därigenom icke de enskilda avhandlingar, vari jag förut ingått, att
till sin kraft och verkan upphöra.
Hans för detta Hierta,
för detta protokollssekreterare
i kungl. justitierevisionsexpeditionen.»
Redan denna annons är ju ett litet mästerstycke av mördande
ironi, och sin talang i denna riktning hade Hierta visat genom den
året förut (1799) anonymt utgivna skriften Några tankar om sättet
att upprätta och befästa den urgamla franska monarkien. Inom den
svenska litteraturen — säger Hans Forssell — »står denna skrift
nästan oupphunnen i sitt slag: ironien är mästerlig, allvaret allt
igenom bibehållet, överdriften av själva överdriften så lätt och
behändigt inpassad, att det spefulla löjet nästan omärkligt skymtar
fram under den beställsamme ivrarens hänförelse. Det påstås, att
många till en början icke rätt visste, vad de skulle tro, om här
förelåg allvar eller skämt, om författaren verkligen var en något
vurmig reaktionär i gubben Per Thams väg eller en obarmhärtig
gyckelmakare.» Han börjar med att prisa den framgång, varmed
försynen behagat välsigna de ryska vapnen i Italien och är övertygad
om, att fältmarskalken Suvorov snart skall stå inom Paris murar.
Frankrikes konung skall då insättas uti sina ärvda rättigheter, och frågan
blir, huru monarkien bäst kan befästas. Den franska revolutionen
har lämnat oss ett bedrövligt bevis på opinionens makt. »Med
sina avskyvärda skrifter om frihet och människans så kallade
rättigheter hade filosoferna berett den välvning i tänkesätten, varav
statsförfattningens omkullkastande blev en nödvändig följd. Nu
gäller det att söka dels hindra dylika skrifters vidare utbredande
och dels befrämja författandet och läsningen av andra utav en
motsatt tendens.» Censur och dylika åtgärder hava hittills ej hjälpt
att förhindra skadliga böckers tryckning, och författaren föreslår
därför, att alla boktryckerier göras till regeringens. För opinionens
bearbetande i rätt riktning hade Franska akademien otvivelaktigt
gjort mycket gott. »Om filosoferna genom något kunnat hållas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
