- Project Runeberg -  Illustrerad svensk litteraturhistoria / 4. Gustavianska tiden /
476

(1926-1932) [MARC] Author: Henrik Schück, Karl Warburg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Teater och drama

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

i synnerhet ligga; arierna äro sällan annat än en enda på hundra
sidor omvänd, utänjd och försvagad tanke. — Men vad fråga våra
kompositörer efter sammanhanget och intresset? De gissa ej, att
en opera kan vara en tragedi, de förstå ej att sätta ett recitativ, ty
de förstå ej att
exprimera; de förstå endast
att låta kvittra och
drilla». Och så
hänvisar han på Gluck:
»Alceste och
Iphigenierna hava rätt långa
recitativer, men jag har
ej hört den goda smaken
klaga däröver; Gluck
förstod att sätta musik
för själen och hjärtat;
hans medbröder stanna
vid örat.» Att Gustaf
Wasa fått så mycket av
Glucks anda, berodde
nog till en del på
Kellgrens insats. Till
intrycket bidrog väl
också försöket att låta de
handlande uppträda i
kostymer, som ansågos
vara historiska. Ty
detta var då något nytt.
illustration placeholder
Elisabeth Olin som Clytemnestra.

Teckning i en av Kungl. Teaterns äldsta kostymböcker.

Såsom man av
Hilleströms målningar ser,
var Orpheus iklädd
knäbyxor, Euridice bar släp och pudrad peruk, och såsom Clytemnestra
(i Iphigénie i Auliden, 1778) uppträdde fru Olin i styvkjortel med en
hårklädsel av plymer. I Paris hade emellertid en strävan efter en
mera tidstrogen kostym gjort sig gällande, ehuru det egentliga
genombrottet skedde först 1787 — således efter Gustaf Wasa —
då Talma i Voltaires Brutus bar romersk toga. Gustav III var
tydligen en vän av denna rörelse, särskilt efter sitt besök i Paris
1784, och hade redan förut i Helmfelt (1783) gjort ett försök med
ett slags historisk kostym. Året därpå lät han spela Piccinis Atys
i »antika» dräkter. Nyheten vann icke Fersens bifall. Om
Helmfelt skrev han: »Dräkterna voro mycket vackra, men så

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 10:52:13 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ilsvlihi/4/0543.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free