Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Teater och drama
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
även han ställes inför en liknande pliktkollision. Han är en typ för
ridderligheten, något av en nordisk Cid, och denna ridderlighet har
— karakteristiskt för Gustav III — en starkt rojalistisk och
legitimistisk färg. I allt lyder Norrby sin konung — intill en gräns,
över vilken han vägrar att gå. Då Christiern befaller honom att
döda Gustav Vasas mor, svarar han:
Nej, Christiern, denna plikt är icke gjord för mig.
Jag är soldat och kan ej bödel vara.
Jag lyda lärt, men lyda utan blygd.
Befall — jag skyndar glad i tusen dödars fara,
Mitt gods, mitt liv, mitt blod, du ingenting må spara,
Allt hör min konung till — mig tillhör blott min dygd!
Christiern kallar då på vakten för att fängsla den tredskande,
vakten ryggar tillbaka inför den frejdade hövdingen, men Norrby
går självvilligt fram och säger till vakten: »Gån, lyder eder kung.»
Hans lojalitet är således lika oböjlig som hans hederskänsla. I det
följande räddar han sin konung och lösgiver de fångna kvinnorna.
Han är således en man av samma malm som Corneilles hjältar.
Också i andra punkter erinrar Gustaf Wasa om Corneille. Dennes
äldre dramer hade ju gått ut på ett förhärligande av den unga,
starka franska statsmakten, och särskilt i Cinna hade han apoteoserat
konungadömet; Cinna var också Gustav III:s älsklingsroll, och samma
rojalism ligger bakom Gustaf Wasa. Men likheterna sträcka sig
ännu längre. I motsats till den preciösa erotik, som möter oss hos
Hôtel de Rambouillets författare, hade hos Corneille plikten städse
segrat över kärleken, och han hade t. o. m. gått så långt, att han
alldeles ville bannlysa erotiken ur tragedien: »tragediens värdighet
fordrar något stort statsintresse eller någon mera ädel och manlig
rörelse än kärleken, såsom ärelystnad eller hämnd, och den bör
komma en att frukta större olyckor än förlusten av en älskarinna».
Någon erotik förekommer heller icke i Gustaf Wasa, och allt rör
sig här om ett »stort statsintresse», om Sveriges frihet. Men
därigenom att Corneilles tragedier voro byggda på en skarpt tillspetsad
pliktkollision, blevo hans gestalter ensidiga personifikationer av
någon viss egenskap. Så är också fallet i Gustaf Wasa. Å ena sidan
hava vi ridderlighetens båda representanter, Gustav Vasa och
Norrby, den ene den ridderlige undersåten, den andre den ridderlige
monarken, å den andra »boven» Christiern, som på det mest
oförblommerade sätt framlägger sin ondska; han vill icke allenast kuva
Sverige utan ock moraliskt korrumpera folket, han vill tvinga
Christina Gyllenstierna till en låghet och befläcka Gustavs dygd,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 10:52:13 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ilsvlihi/4/0540.html
