- Project Runeberg -  Illustrerad svensk litteraturhistoria / 4. Gustavianska tiden /
463

(1926-1932) [MARC] Author: Henrik Schück, Karl Warburg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Teater och drama

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sångerskan fru Müller, och då han dog (1786), bestod körpersonalen
av 54 korsångare och 33 korsångerskor, baletten av 72 personer,
kapellet av 61. Man hade även fått en rikligare tillgång på
kompositörer. Vid operans invigning 1773 hade Uttini varit den ende.
1777 hade Naumann tillkommit, året därpå Kraus,
1780 Hæffner och 1786 abbé Vogler. I Desprez,
som 1784 anställdes i Operans tjänst, hade man
slutligen fått en överlägsen dekorationsmålare. Under
Fersens tid invigdes även det nya stora operahuset.
Det skedde den 30 september 1782 med operan
Cora och Alonzo, till vilken Naumann skrivit
musiken och Adlerbeth texten. Den nya
operabyggnaden var nog en bland de praktfullare i Europa
med fyra rader, en väldig kunglig loge i fonden,
under denna en amfiteater och en stående parterre
med utrymme för 300 personer. Gustav III:s
utgifter för denna teater voro även kolossala. Till operan och
franska spektaklet lämnade han — efter vad Odhner uppgiver
— »åtminstone från 1786 ett årsbidrag av ej mindre än 83,333 1/3
rdr sp. Det var ungefär en fjärdedel av hans apanage.» Anslaget
var nog behövligt, ty ekonomiskt kan företaget ej hava burit sig.
Operan gav blott två föreställningar i veckan, och personalen var
ju, såsom vi sett, mycket stor, publikfrekvensen i regeln svag, ehuru
man gav operor av Gluck och andra av tidens berömda tonsättare.
Innan Fersen dog, hade han dock glädjen att uppleva en verklig
teatersuccès. Det var då Gustaf Wasa den 19 januari 1786 för första
gången uppfördes. Tilloppet — skriver Ristell — »vid denna opera
var så stort, att man måste inskriva sitt namn i en bok åtminstone
en hel månad förut, och detta skulle efter femtio föreställningar
förblivit på lika sätt, om ej representationerna blivit inställda.» Med
Gustaf Wasa kan i viss mån en nationellt svensk opera sägas hava
blivit skapad; till 1823 gavs den också 123 gånger. Några dylika
nyheter förekommo visserligen icke under Fersens efterträdares,
Armfelts, tid, men tack vare Gustav III hade vårt land dock fått en
opera, som sedan alltjämt fortbestått.

illustration placeholder
Carl von Fersen.

Miniatyr av okänd

mästare.

Nationalmuseum.

Den franska truppen.



Ungefär samtidigt med det nya operahusets invigning fingo vi
ännu en teater. Det hade säkerligen varit mot sitt hjärtas känslor,
som Gustav III 1771 avskedat den franska truppen, och det dröjde
ej längre än tio år, innan han genom Creutz’ bemedling anställde
en ny, som på sommaren 1781 anlände till Stockholm och stod
under ledning av en bland tidens mest framstående aktörer, Jacques
Marie Monvel. Till en början uppträdde truppen blott inför hovet,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 10:52:13 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ilsvlihi/4/0526.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free