Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Lidner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
att för skuld få utsätta sina kläder, att han för nakenhet numera ej
kan komma ut.» I ett postskriptum tillägges dock: »Nu har herr
Lidner åter kommit på fötter och fått sina kläder tillbaka, ty nyss
såg jag honom i sin gamla skrud lovera mina fönster förbi, hatten
fullsatt med präktiga fjädrar». Möjligen var det med anledning av
dessa ekonomiska vedervärdigheter, som Lidner 1781 lämnade
Göttingen, tydligen till mångas besvikelse, ty i brev till Clewberg
berättar Kellgren, att »Gjörwell går här och samlar subskriptioner
för en änka i Göttingen, som Lidner filouterat».
Lidner i Paris.
Från Göttingen begav sig Lidner 1781, troligen under förra delen
av året, till Paris, där Creutz på Gustav III:s befallning skulle taga
hand om honom. Den ställning, han nu kom att intaga, var väl
den mest fördelaktiga, en ung svensk författare kunde åtrå, och den
vittnar ock om de förhoppningar, som Gustav III satte till hans
begåvning såsom dramatiker; ingen annan gustaviansk författare, varken
Kellgren, Leopold, Bellman eller Thorild, fick ett dylikt understöd.
Lidner fick bo i ambassadörens hus, äta vid hans bord, deltaga i
hans vittra umgänge, fritt begagna hans välförsedda bibliotek och
officiellt gälla såsom ambassadörens privatsekreterare — den f. d.
jungmannen på Finland hade därmed på sätt och vis förvandlats
till diplomat i den europeiska kulturens huvudstad. Och till sist
fick han såsom skald en lärare i Sveriges då mest ansedde poet,
vars diktion han redan förut sökt tillägna sig. Det dagliga umgänget
med Lidner tyckes även hava påverkat Creutz, som ända sedan sin
resa från Sverige såsom författare varit tyst. 1773 hade han skrivit
till Gustav III, som hos honom beställt en opera: »Då jag på tio
års tid icke skrivit en versrad, vet jag icke, huru jag skall reda mig
med versifikationen». Nu gjorde han upp planen till en opera, Rustan
och Mirza — det var ju Gustav III:s tid, och den enda diktart, som
nu fullt senterades, var dramat, särskilt operan. Planen överlämnade
han åt Lidner, som skulle versifiera den under den äldre skaldens
överinseende — således ett samarbete av samma karaktär som mellan
Gustav III och dennes litterära hjälpredor. Samarbetet mellan den
äldre och den yngre skolans båda skalder slutade likväl med en
brytning.
Rustan och Mirza.
I mars 1782 skrev Creutz till Gustav III: »Jag hade till Lidner givit en
plan till en opera att versifiera, och denna hade jag utarbetat i alla
enskildheter. På detta utkast har han vidare arbetat, men utan smak eller geni. Jag
har tvungits att fullständigt omskriva den, helt och hållet göra om de tre
akterna, och hoppas, att Eders Majestät skall bli nöjd därmed.» I ett brev
följande år berättar han, att operan nu var färdig, och på hösten skriver
Kellgren, att Creutz, som då kommit till Stockholm såsom kanslipresident,
»varit så nådig och ej allenast reciterat för mig en hop verser därur, utan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 10:52:13 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ilsvlihi/4/0478.html
